palten.se - Kristina Palt o zophunlc. assistir hublotmega de ville damerna

Fr
соло
كارتييه، حوض، راقب
praghas omega Tillbaka till dokumentet Riksdagens protokoll 2012/13:121 Onsdagen den 12 juni Kl. 09:00 - 17:54

1 § Partiledardebatt

Anf. 1 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M):

Herr talman! Jobben lägger grund för ett bra samhälle och en trygg ekonomisk grund för alla. Det skapar utmaning och självförverkligande och innebär ett kliv in i det svenska samhället för den som kommer från ett annat land. Det möjliggör gemenskap och social samvaro för en människa som har stått utanför.  För en ung människa kan ett arbete innebära ett steg mot att bli vuxen, ekonomisk frigörelse från föräldrarna, mer kontakter med äldre och dem som har erfarenhet, verkligt ansvar kanske för en dagskassa, för andra människors liv och hälsa eller ett företagsbemötande gentemot sina kunder.  I områden med lägre sysselsättningsgrad, vissa ytterstadsområden ibland, är varje vuxen som arbetar eller driver företag särskilt viktig i egenskap av förebild för unga. Vi ska inte underskatta värdet av positiva exempel för unga som känner frustration eller kraften och symbolvärdet hos alla de ansvarstagande vuxna såväl som unga som bidrog till att lugna ned oroligheterna i Husby och i andra förorter.  Att många arbetar utgör grunden för vårt välstånd. Det är så vi finansierar vår välfärd, det är så vi skapar sammanhållning. Vårt mål kan därför aldrig vara något annat än full sysselsättning.  Sysselsättningen har ökat med 200 000 personer och utanförskapet har minskat med lika mycket sedan 2006. Vi har högre sysselsättning och lägre långtidsarbetslöshet än de flesta andra EU-länder. Men vår viktigaste uppgift är fortsatt att få fler i arbete. På denna grund och insikt vilar vår politik.  Drygt var tredje av dem som räknas som arbetslösa i Sverige är i dag i åldrarna 15–24. När det gäller personer i åldrar över 25 år är i stället Sveriges arbetslöshet relativt nära Tysklands, och det brukar räknas som ett land med låg arbetslöshet. Fler unga jobbar i dag jämfört med 2006, men ännu fler jobb behövs. För att kunna utforma åtgärder för fler jobb behöver man göra rätt analys. Vilka unga är det som saknar jobb, hur länge och vilken politik kan ge dem jobb?  Totalt sett finns det ungefär 1,2 miljoner unga människor i åldrarna 15–24 år. Av dessa heltidsstuderar omkring en halv miljon. Lika många, ungefär en halv miljon, är i dag sysselsatta. Av de ca 150 000 unga som söker jobb är, det bör man notera, omkring hälften heltidsstuderande som alltså samtidigt söker arbete. Denna grupp ökar vanligtvis inför somrarna då många studenter söker sommarjobb.  Tiden utan arbete för unga handlar i de flesta fall om korta perioder. Samtidigt har vi en grupp unga som saknar känd aktivitet. De har inte varit i kontakt med vare sig Arbetsförmedlingen, kommunen eller Försäkringskassan.  Herr talman! Från första dagen får alla ungdomar som skrivs in på Arbetsförmedlingen förmedlingsstöd – från första dagen, inget annat. Inom fem dagar ska en individuell handlingsplan upprättas. För dem som bedöms löpa risk för att gå väldigt länge utan arbete finns det särskilda insatser, tidigt. För den som vill läsa in ofullständiga betyg finns det studiemotiverande kurser, även detta från första dagen. Dessutom finns det en större bidragsdel i studiemedlet för unga som vill studera på komvux eller folkhögskola för att få slutbetyg.   Arbetsgivaravgiften för att ha en ung anställd är hälften mot vad den är för en person som är över 26 år. Arbetsgivaravgiften är helt borttagen för en ung person som har varit utan arbete i sex månader, och efter tolv månader ges en dubbel arbetsgivaravgift i stöd. Detta har vi gjort för att det ska bli lättare för unga att få jobb. Vi har gett Arbetsförmedlingen resurser för att hjälpa dem som står utanför arbetsmarknaden att ta sig över tröskeln och få ett arbete. Det är inte brist på resurser hos Arbetsförmedlingen som är problemet.   Herr talman! De allra flesta unga lyckas till slut etablera sig på arbetsmarknaden, men för vissa tar det lång tid. Många av dessa har ofullständiga betyg från grundskolan eller från gymnasiet, är nyligen hitkomna från ett annat land eller har en nedsatt funktionsförmåga. För dem är trösklarna höga då utbildningen och kompetensen är för låg i förhållande till vad arbetsgivare i dag efterfrågar. Den utdragna lågkonjunkturen har minskat ungas jobbchanser ytterligare.  För att öka ungas jobbchanser är återupprättandet av kunskapslinjen i den svenska skolan en nyckel. Vi vill göra mer för att fullfölja reformeringen av skolan. Studieresultaten behöver förbättras så att fler blir behöriga att söka till gymnasiet. Inlärningsstöd behöver sättas in tidigt för dem som behöver det mest. Ytterligare undervisningsstöd behövs för elever som har kommit hit från andra länder i skolåldern eftersom de eleverna ofta har svårare att uppnå behörighet till gymnasiet.   På de yrkesinriktade programmen behöver kvaliteten förstärkas. Det arbetsplatsförlagda lärandet behöver stärkas. Länder som Tyskland, Österrike och Danmark har sedan länge lärlingssystem. De unga går sin utbildning på en arbetsplats och får samtidigt lön, vilket gör att de räknas som sysselsatta. Inte minst får de yrkeserfarenhet och kontakter på arbetsmarknaden.  Vi i Sverige har en del att lära av de här länderna. Hos oss har yrkesprogrammen till stor del varit förlagda till skolan. Vi har i dag omkring 110 000 unga som går yrkesprogram och endast 6 700 som går som lärlingar. Om vi i stället hade haft ett lärlingssystem som var lika utbyggt som i Tyskland hade vi enligt SCB haft ungefär 190 000 lärlingar. Ingen av dem hade räknats som arbetslös. Alla hade räknats som sysselsatta, och de hade dessutom fått sin yrkesutbildning på en arbetsplats.  Vi i Sverige vill nu prova en sådan modell med yrkesintroduktionsavtal som innebär att tiden delas mellan arbete och utbildning och där avtalsenlig lön utgår för arbetstiden. Detta finns och etableras på flera områden. Det tar såklart tid att bygga ut detta system. Regeringen vill dock vara med och bidra till att fler unga kan anställas enligt dessa avtal, genom en lönesubvention och ett handledarstöd. De som har att vinna på det här är naturligtvis de unga som får lära av dem som kan, som får praktiskt yrkeskunnande, som får erfarenheter, jobbkontakter och ökade jobbchanser.   En del av detta är landets kommuner och landsting. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, bedömer att bara välfärdssektorn kommer att behöva rekrytera 400 000 personer fram till år 2020. Det är i allt väsentligt ett gigantiskt generationsskifte. SKL och Kommunal, de avtalsslutande parterna, har också tecknat avtal om utbildnings- och introduktionsanställningar. Dessa avtal kan betyda mycket för att underlätta det stora generationsskifte som är på gång. Det kan ge viktiga erfarenheter för de unga och möjlighet att visa upp sig för arbetsgivare.  Herr talman! Unga personer som söker sig in på arbetsmarknaden vill ha en första chans att visa vad de går för. Men de möts ofta av arbetsgivare som i första hand efterfrågar erfarenhet. Det blir lätt ett moment 22: utan ett första jobb ingen erfarenhet, utan erfarenhet inget första jobb.  På mina resor i Sverige möter jag ofta arbetsgivare och rekryteringsansvariga som talar om annat och mer än bara kostnaden för att anställa och de sökandes utbildning och erfarenhet. Det är ju ofta så vår diskussion går, inte minst här i kammaren. Nej, de talar också om något annat, något mer svårdefinierbart, som de fäster vikt vid. De talar om rätt attityd, att man ska passa in på arbetsplatsen eller till och med ha rätt stil.   Jag tror att vi måste inse att det är så det låter. Jag tror att vi måste vara tydliga med att många av dessa arbetsgivare behöver förändra sitt förhållningssätt. De behöver bli mer öppna för olika typer av människor och inte alltid bara leta efter de perfekta människorna, som redan kan alla arbetsuppgifterna, innan de har fått jobbet.  Det behövs en större tilltro till vad de mer erfarna på arbetsplatserna kan lära ut till dem som dag 1 saknar samma erfarenhet.  När jag besökte ett företag i Åseda tidigare i våras träffade jag en ung kille som precis hade fått en tillsvidareanställning. Jag kände igen berättelsen. Han hade sommarjobbat där tidigare. Arbetsgivaren hade lärt känna honom. De kände sig trygga med honom. Oftast är det just kortare anställningar – sommarjobb och extrajobb – som gör att man kommer in på arbetsmarknaden och får sitt första fasta jobb.  Men hans berättelse är också en signal om att vi måste göra mer, för det är väldigt många som aldrig får den möjligheten att visa upp sig, som inte får visa vad de kan och inte får vara med på arbetsplatserna.  När det gäller alla människor som kan och vill arbeta måste vi göra större ansträngningar för att ge dem plats på arbetsmarknaden. Vi har alla här ett gemensamt ansvar.  Herr talman! När ekonomin växer så växer också jobben till och blir fler. När kunskaperna växer blir fler anställbara. När det lönar sig bättre att arbeta vill också fler jobba.  Jobben kommer att avgöra valet 2014. Det kommer att ställa regeringens och Alliansens arbetslinje mot den samlade rödgröna bidrags- och ledighetslinjen. Väljarna avgör.  (Applåder) 

Anf. 2 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Vi har lyssnat till statsministern när han förklarar och relativiserar arbetslösheten i Sverige. Jag kan inte låta bli att tänka på att han låter ganska mycket som Göran Persson 2006.  Frågan kvarstår, trots allt, efter att man har lyssnat till statsministern. Har regeringen gjort allt som krävs för att klara jobben i vårt land?  Låt mig kort nämna tre fakta som ger en annan bild av Sverige 2013 än den som statsministern målar upp.  Först är det arbetslösheten. Arbetslösheten är i dag 428 000 personer. Det är 46 000 fler än för ett år sedan.  På ungdomssidan är det 45 000 ungdomar som har gått arbetslösa i mer än sex månader. Det är 7 000 fler än förra året.  Slutligen: Siffror från riksdagens utredningstjänst visar att den försämrade matchningen på svensk arbetsmarknad motsvarar 80 000 förlorade arbetstillfällen, eller för att säga det så att statsministern förstår: 80 000 jobb är basically gone.  Regeringen har varit bra på att prata om att människor ska söka jobb som de inte kan få, men de har inte gjort de investeringar som krävs för att människor ska kunna ta de jobb som faktiskt finns.  Det betyder att tiotusentals människor i vårt land, kvinnor och män, hade kunnat gå till jobbet varje dag och hade kunnat få en lön i slutet av månaden om regeringen inte hade valt bort de investeringar som faktiskt skapar fler jobb i Sverige.  Paradoxalt nog har regeringen misslyckats med jobben trots de starka statsfinanserna. Även i ett europeiskt perspektiv sticker Sverige ut. Jag vill fråga statsministern: Vad är regeringens ansvar för att de andra nordeuropeiska länderna, som vi vanligtvis jämför oss med, har lyckats bättre med jobben än Sverige?  (Applåder) 

Anf. 3 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! På våren 2006 deklarerade Göran Persson att jobben inte var något problem. De skulle komma av sig själva. Därför behövde inte valet handla om det.  Nu har jag precis hållit ett anförande där jag sade att jobben är den viktigaste frågan i valet 2014, och det ska handla om åtgärder.  Det är samma sak, säger Mikael Damberg. Med den typen av glasögon och kunskaper ger han sig sedan på siffror kring svensk arbetslöshet. Det är därför det blir fel.  Sanningen är att vi har växande sysselsättning och ett kraftigt ökat arbetsutbud i Sverige. Fler vill jobba. Det redovisas av oberoende myndigheter, bland annat denna vår, att ett av skälen till att ungdomsarbetslösheten, som vi beskriver den, går upp är att allt fler ungdomar som är heltidsstuderande också vill ha jobb vid sidan av. Det är i grunden bra.  Vi vill gärna göra fler steg för att jobben ska bli fler, och vi vill göra det med det som fungerar allra bäst.  Finanspolitiska rådet säger: Sänker man inkomstskatterna får det betydande sysselsättningseffekter. Vi håller med. Låt oss förbereda oss för att ta fler sådana steg om det finns ett utrymme.  Det betyder jättemycket att göra fler anställbara. Det ordet är krångligt, men det betyder väldigt mycket. Det handlar om att alla utifrån sina egna förutsättningar ska kunna göra sig gällande. Det är därför jag pratar om arbetsgivare som ställer krav på perfekta människor som inte finns. Det är där mycket av problemet ligger.  Många av våra unga har inte perfekta erfarenheter. De har inte alla levt det perfekta livet. Vi ska vara helt ärliga och säga: Det har inte alla som är äldre gjort heller. Men ska alla räknas och ska alla få vara med måste vi kunna se människor som har kapacitet och som har möjligheter som går bortom det som cv:t ibland säger eller det som handlar om att vara perfekt.  Det är så den svenska arbetsmarknaden ser ut. Vi har drygt 4,6 miljoner som är sysselsatta i Sverige. Det tycker jag är bra. De får gärna bli fler. Då behövs politik i flera steg som leder till fler jobb. Det har vi presenterat. Det tänker vi fortsätta att göra.  Vi är övertygade om att våra motståndares politik, att kraftigt öka beskattningen på arbete för att finansiera en kraftig bidragsutbyggnad, är precis motsatsen. Man går bort från jobben in i ökad arbetslöshet.  (Applåder) 

Anf. 4 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Statsministern fortsätter att relativisera arbetslösheten och den växande arbetslösheten.  Det här är min fjärde partiledardebatt i riksdagen. I varje debatt har statsministern sagt samma sak. Regeringen gör rätt, och oppositionen har en farlig politik. Det är hans budskap, och det har det varit i alla debatter.  Men problemet är att ungdomsarbetslösheten har fortsatt att öka efter varje debatt. Så var det i juni 2012. Så var det i oktober 2012. Så var det i januari i år.  Då kanske man måste ställa sig frågan: Ska vi sluta att träffas på det här sättet? Om ungdomsarbetslösheten fortsätter att öka varje gång vi har en partiledardebatt i riksdagen kanske vi ska sluta upp med det.  Jag tror att regeringen måste tänka till och fundera på vad det är som gör att 45 000 ungdomar är långtidsarbetslösa i Sverige i dag och att det är 7 000 fler än förra året vid samma tidpunkt. Gör man rätt saker, eller kan det vara så att man gör fel saker, att regeringen inte har en politik för att minska arbetslösheten?  Nu summerar vi snart ditt sjunde år som statsminister. Jag kan konstatera att jobben är ditt största misslyckande.  (Applåder) 

Anf. 5 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Som jag redogjorde för i mitt inledningsanförande är drygt en halv miljon av den yngsta ålderskategorin, som vi redovisar, i dag sysselsatta.  Sysselsättningen bland unga har vuxit. Vi har varit måna om att också bredda den typ av arbetsmarknad som ofta innebär lägre trösklar för unga. Som alltid i sådana här sammanhang är det kraftig polemik och kritik från socialdemokrater.  Vi har halverat restaurangmomsen, till exempel, för att vi ser att restaurang-, bar- och cateringverksamhet i större utsträckning än andra anställer unga, väldigt ofta dessutom utan den perfekta bakgrund som många andra arbetsgivare söker efter. Det är kritik från Socialdemokraterna, som vill ta bort det här, höja trösklarna och göra det dyrare att anställa i restaurangnäringen.  Vi har också gjort riktade lättnader just när det gäller att anställa personer under 26. Det är skarp kritik från Socialdemokraterna. I stället ska det vara dyrare att anställa unga.  Det är bara att ställa sig frågan om vilken trovärdighet det parti bär som säger: Låt oss rikta alla åtgärder vi kan mot att göra det, med precision, dyrare att anställa unga.  Är det de som har svaret när det gäller jobben? Eller är det de som försöker sänka kostnaderna och få lägre trösklar som har svaret?  (Applåder) 

Anf. 6 ÅSA ROMSON (MP) replik:

Herr talman! Jag lyssnade noga på statsministerns anförande och hörde hans engagemang när det gäller ungdomsarbetslösheten och ökad utbildning i skolan.  Jag tycker att det är fina ord. Men jag undrar lite över den större omvärldsanalysen av var jobben kommer i framtiden. Hur får vi svenska företag att utvecklas mot att skapa jobb också i framtiden?  Det finns en stor utmaning, herr talman, som vi vet att de svenska företagen kommer att möta och som de kan möta. De har kapacitet, men de behöver ett tydligt regelverk. Det handlar om klimatfrågan. Det handlar om den utmaningen, om att ställa om samhället och om att minska utsläppen. Jag har lyssnat noga på de partiledardebatter som statsministern har hållit ända sedan 2006, och jag konstaterar att klimatfrågan inte är ett ämne som kommer upp särskilt ofta. Senast den togs upp var i januari 2010. Det är över 1 000 dagar sedan. Jag tycker inte att det speglar den relevans som frågan, som kanske är den största omvärldsförutsättningen för de svenska företagen och jobben i framtiden, har i Sverige.  Det som har märkts sedan 2010, när ett visst engagemang fortfarande syntes i klimatfrågan från statsministern, är att Sverige har gått från att vara pådrivare i EU till att bli passivt och nu till att Moderaterna har blivit en bromskloss. När EU-parlamentet tidigare i våras skulle rösta om att åtminstone tillfälligt se till att frågan om systemet med utsläppsrätter skulle lösas röstade de svenska Moderaterna nej. Det är det största sabotaget mot EU:s klimatpolitik på många år.  Jag vill ställa frågan till Fredrik Reinfeldt: Hur ska Moderaterna få svenska företag att minska utsläppen när ni anser att det är rätt och riktigt att det är billigare att dricka en kopp kaffe här i kafeterian än att släppa ut ett ton koldioxid?  (Applåder) 

Anf. 7 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Jag tror att många av de frågor som jag tog upp kring hur skolan utvecklas, hur villkoren ser ut och vilka kostnaderna är för att anställa unga har väldigt stor relevans för om de unga kan få jobb.  Jag var här för en kort tid sedan och återrapporterade från Europeiska rådets senaste möte och uppehöll mig då länge vid klimatfrågan och de förberedelser vi hoppas kunna se inför det högnivåmöte som ska hållas i Frankrike sommaren 2015. Där hoppas vi att vi ska komma tillbaka till en idé om ett ramverk som binder alla länder och inte bara Europa som ligger längst fram.  Det Kyotoavtal som mycket av världens klimatpolitik bygger på och som utgår från basåret 1990 har ju övergetts av många länder, och kvar är egentligen bara Europa i dag. Det är bara Europa som har legalt bindande reduktionsmål. Längst fram ligger länder som Sverige och Tyskland. Vi har ett nationellt reduktionsmål om 40 procent. Den senaste uppdateringen från Naturvårdsverket talade om att Sverige sedan 1990 har haft en ekonomi som har vuxit med över 50 procent samtidigt som våra klimatgasutsläpp har minskat med 20 procent. Vi ligger alltså i nivå med de målformuleringar vi har, och vi ämnar se till att fortsätta ligga i linje med detta och fullfölja våra målformuleringar.  Det är viktigt att vara rak och tydlig gentemot väljarna. Sveriges påverkan på klimatet är nu nere i 1 promille. EU:s samlade påverkan är nere i 10 procent. Ska vi lösa klimatfrågan behövs ett ramverk som också tar in de snabbväxande utsläppsländerna, och kanske allra viktigast, även Kina och USA. Det är svaret som världen i dag saknar.  Vi bidrar i varje sammanhang till att skjuta fram positionerna, och jag tycker att det är orättvist att peka finger åt den del av världen som faktiskt gör mest. Man borde vara tydligare i kritiken mot de länder som gör för lite. Det är där som klimatfrågan slutligen kommer att avgöras.  (Applåder) 

Anf. 8 ÅSA ROMSON (MP) replik:

Herr talman! Det här svaret gjorde mig om något ännu mer bekymrad, eftersom statsministern inte verkar ha några som helst problem med att det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter håller på att gå i kvav.  Man kan naturligtvis tänka sig andra verktyg. Vi har diskuterat koldioxidskatter och styrmedel på enskilda företag, men ekonomerna brukar säga att ett generellt pris på koldioxid är det absolut viktigaste för att ge bra spelregler, långsiktiga och stabila förutsättningar för alla aktörer och för att få företagen att se hur de ska utvecklas i en ekonomi där de blir bäst på att konkurrera med minskade utsläpp.  Det som händer i världen i dag är att Kina är de som i dag är bäst på den nya tekniken. De skapar jobb i sektorer där man hittar lösningar på de problem som hela världen står inför. Vad statsministern säger är att Sverige inte ska vara med där. Sverige ska inte vara med och minska utsläppen, för vi ligger redan så bra till utifrån att vi hade en sådan bra position från början. Jag vill inte att Sverige lutar sig tillbaka, blir passivt och till och med blir en bromskloss i EU, vilket Moderaterna har fått det till.  (Applåder) 

Anf. 9 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Jag har svårt för det här att man är så emot Sverige att man blir för Kina när det gäller miljöpolitiken. Då börjar det krypa i kroppen på mig.  (Applåder) 
Kina har 68 procents beroende av kol, och vi talar om rena cancerorter, därför att människor inte längre kan andas. Det landet hyllar nu Miljöpartiets språkrör. Mycket ska man behöva höra!  (Applåder) 
Det som har hänt med utsläppshandelssystemet är att det i någon mån har fungerat, det vill säga det är sjunkande utsläpp och lågkonjunktur sedan fem år tillbaka i Europa. Det gör att dessa marknadsmekanismer fungerar, och alltså blir utsläppspriset väldigt lågt. Men vi talar om kanske 2–3 euro per utsläppt ton. Kom ihåg att den svenska CO2-skatten är högst i världen och att Sverige är ett av få länder i Europa som ens har infört den, med benäget bistånd av Miljöpartiet, och det tycker jag var bra. Över 1 000 kronor per utsläppt ton är vår svenska CO2-skatt. Den fungerar. Vi använder styrmedlen, Åsa Romson, och vi ska fortsätta att göra det.  (Applåder) 

Anf. 10 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Jag blev alldeles svettig här, för jag insåg att jag inte hade lyckats anmäla mig för en replik. Jag tackar så mycket för att jag ändå fick chansen att ta den här repliken.  I kölvattnet av förortskravallerna hör vi statsministern inleda sitt anförande med att tala om vikten av arbete för dem som står längst från arbetsmarknaden, särskilt för utlandsfödda. Det är givetvis viktigt. Vi vet att utlandsfödda många gånger står långt från arbetsmarknaden och att de i väsentligt högre grad än inrikes födda är arbetslösa. Så ser det ut, och särskilt ser det ut så för dem som har invandrat till vårt land från länder långt borta.  En utlandsfödd med jobb är till och med särskilt viktig som förebild, sade statsministern i sitt anförande. Den synen kan kanske förklara en del av de åtgärder som den här regeringen vidtar för att få just utlandsfödda i jobb. Det senaste exemplet är de så kallade nystartszonerna. Jag tänkte väldigt kort läsa ur den lagrådsremiss som nyligen har kommit ut: Regeringen anser att en sådan subventionerad anställning som det är fråga om i första hand bör ses som ett sätt att omfördela bördorna av arbetslöshet och inte som ett sätt att i någon större utsträckning påverka nettosysselsättningen.  Det handlar alltså, herr talman, om att flytta på jobb som redan finns och som någon redan har till de här problemområdena, till de invandrartäta förorterna. Jag måste fråga Fredrik Reinfeldt: Hur kommer man åt segregationen med den typen av åtgärder? Varför, trots dåliga erfarenheter från andra länder av liknande system, väljer man att genomföra det här i Sverige? Och på vilket sätt är det rättvist att flytta jobb på det här sättet till de här områdena? 

Anf. 11 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna är mycket konsekventa. De är emot alla förslag som möjligen kan underlätta för utrikes födda att få jobb. Vore de för det här med jobb åt utrikes födda skulle de ha varit för arbetskraftsinvandring, för det bygger bara på idén att komma hit och jobba, men det är man också emot. Det beror inte på att man egentligen bryr sig om det här med jobb, utan man är emot invandrare. På det sättet ska politiken tolkas.  Vi har i stället försökt ställa oss frågan: Hur ska vi underlätta för människor som kommer från andra länder och har en vilja att arbeta, givet att det inte är en alldeles enkel resa att göra? Låt mig påpeka att vi nu har över 700 000 sysselsatta på svensk arbetsmarknad som är utrikes födda. De går upp varje morgon, går till jobbet och bidrar till vår välfärd.  Ett skäl till att det ibland är lite svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden är att svenska är ett svårt språk att lära sig. Många av dem som nu kommer till Sverige har en bakgrund i Somalia och Afghanistan. Jag tycker att vi snarare ska göra större ansträngningar så att de får de kunskaper som behövs – att skolan har rätt resurser, att vi hjälper till att sänka trösklarna så att de kan komma in, att vi inser att de har en vilja att arbeta. Vi behöver inse att vi har höga trösklar på den svenska arbetsmarknaden.  Jag har suttit ned med flera av dem som är med i delar av våra olika ansträngningar, till exempel instegsjobb och nystartsjobb, som Arbetsförmedlingen bland annat ägnar sig åt. Många av dem säger att det i alla fall känns meningslöst, eftersom man blir bortsorterad på sitt efternamn eller för att man har en brytning i sin svenska. Många påpekar att det största hoppet att få jobb är om landsmän från det gamla hemlandet har startat företag och blivit arbetsgivare i Sverige. Jag tror att de har en stor poäng i det. Vi behöver många fler företagare med den bakgrunden. De tenderar att se på ett annat sätt, utan diskriminerande glasögon, på landsmän från sitt gamla hemland. Men den stora konflikten i svensk politik handlar inte om det. Vi försöker få in människor i Sverige i arbete. Jimmie Åkesson försöker få ut dem. Det är den stora skillnaden.  (Applåder) 

Anf. 12 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Varje gång man lyfter fram de här frågorna, det är ganska ofta jag gör det med statsministern – att jag gör det så ofta beror ju på att jag aldrig får några kloka, vettiga svar – får man den här typen av påhopp kastat emot sig i stället: Ni tycker inte om invandrarna, ni vill kasta ut invandrarna och så vidare.  Jag har inte på något sätt gett uttryck för den typen av uppfattning. Jag ställer seriösa frågor om varför man genomför sådana här åtgärder trots att det i andra länder har visat sig att de inte fungerar, trots att det uppenbarligen handlar om diskriminerande åtgärder där man flyttar jobb från ett ställe till ett annat bara för att man väljer att prioritera en viss grupp. Det kallas för diskriminering.  Jag vill gärna ha svar på de frågorna. Jag vill inte ha fler floskler. Jag vill inte höra fler påhopp om saker som jag inte tycker. Jag vill inte att man lägger ord i min mun. Jag vill ha seriösa svar på varför man genomför förslag som är dåliga. Det är inte bara fråga om nystartsjobb. Instegsjobb är samma sak. Det är samma diskriminerande, subventionerade jobb för människor med utländsk bakgrund. Jag tycker att det är fel, och jag vill veta varför statsministern väljer att gång på gång genomföra den här typen av åtgärder.  (Applåder) 

Anf. 13 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Utmaningen ligger i att man alltså är född i ett annat land där man inte från barnsben har lärt sig svenska språket. De kommer ofta från kulturer där man har kort eller ingen utbildningsbakgrund. De flyr till ett annat land, ett land som heter Sverige, därför att de upplever förtryck eller för att få ett bättre liv. Då försöker vi att med olika åtgärder hjälpa dem in i det svenska språket, hjälpa dem till högre kunskaper för att på det sättet göra dem anställbara.  För Jimmie Åkesson är allt det här diskriminering. Jag vet inte vad alternativet skulle vara. Ska vi inte låtsas om att de som kommer har en annan bakgrund, att de inte kan svenska, att de har högre trösklar? Är det ett sätt att ta hand om och se människors utmaningar? Nej, det är det inte. Det är ett sätt att försöka negligera som bygger på synsättet att de inte borde vara här. Det är därför, ursäkta Jimmie Åkesson, vi är lite kritiska till dig och ditt parti. Vi har hört det här så ofta.  Vi försöker alltså se att människor kommer från olika håll, med olika bakgrund för att hjälpa dem att komma på plats, och det fungerar, även om det tar för lång tid. Över 700 000 utrikes födda är i dag sysselsatta i Sverige.  (Applåder) 

Anf. 14 JONAS SJÖSTEDT (V) replik:

Herr talman! Man brukar säga när man sprider en oriktig bild av verkligheten att man kan göra det på olika vis. Man kan göra det genom lögn, en annan sorts lögn och genom statistik. Statsministerns anförande menar jag var ett utmärkt exempel på det sista, statistik. Han talade om den ökade sysselsättningen, men valde att inte nämna att arbetslösheten har stigit, att andelen sysselsatta har gått ned och att vi har haft en katastrofal ökning av långtidsarbetslösheten.  Låt oss överföra detta sätt att räkna på internationella jämförelser. Då har jag den dåliga nyheten att Sverige har mycket sämre utveckling av jobben än Spanien. Spanien har lyckats mycket bättre med sysselsättningen, för det är fler som jobbar i Spanien i antal människor. Det är många miljoner fler än i Sverige, fast de har 27 procents arbetslöshet och mer än varannan ung människa går arbetslös. Det är precis statsministerns sätt att räkna.  Jag skulle vilja prata om en grupp som är speciellt utsatt. Jag tror att du möter dem nästan varje vecka, mellan kl. 8 och 9 på torsdagar, när du skyndar till Rosenbad för sammanträde. Det är en grupp som känner att man inte är lika behandlad, att man inte får samma chans. Det är en grupp som har haft en katastrofal ökning av arbetslöshet, människor som kan och vill jobba men inte får chansen. Det är personer som har någon sorts funktionsnedsättning. Det kanske är den mest utsatta gruppen på svensk arbetsmarknad.  De vill och vi vill att bristande hänsyn till deras situation ska ses som diskriminering, att man ska börja bygga bort hindren. Det handlar om praktiska saker som att hissar inte finns eller att det är höga trottoarkanter. Men det finns ett hinder till för dem. Det är Moderaterna. Det är ni som inte vill ändra lagstiftningen så att bristande tillgänglighet ses som diskriminering. Det är ditt parti, Fredrik Reinfeldt, som är hindret här.  Nu har det gått 936 dagar sedan remisstiden gick ut för det här förslaget. Då frågar jag: När kommer lagen? När får vi likställdhet även för människor med funktionshinder? 

Anf. 15 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! I den delen tycker jag att det är viktigt när man bär makt och ansvar att man är klar över att reformer har prislappar och innebär stora kostnader. Ibland ligger de på det offentliga, ibland förs de över på privata arbetsgivare. Min princip brukar vara att man ska veta vad det är för typ av kostnader och vilka konsekvenser det får innan man genomför förslag. Jag menar att jag inte har den kunskapsgrunden. Jag är ganska övertygad om att det här skulle vara en stor kostnadsövervältring på privata företag. Jag vet inte om Jonas Sjöstedt har tillgång till någon annan information, men jag tycker att det är viktigt att vara seriös i den här typen av beredningar. Det är ett skäl till att vi har varit tveksamma.  Alla vill naturligtvis det goda syftet, att människor med funktionshinder också ska kunna känna tillhörighet till det svenska samhället. Jag vill säga att det är en av de grupper vi har bett Arbetsförmedlingen att jobba särskilt inriktat på, med förstärkta resurser, för att kunna hjälpa in. Vi har kunnat följa att flera av dem på det sättet har kunnat få jobb, jobb som man kan få i Sverige. I många andra länder är det faktiskt svårt att kunna få ett arbete.   Det som det till slut kokar ned i är vad det är som ger jobb. Jag presenterade i min inledning flera förslag: sänkta inkomstskatter, förbättringar av skolan, riktade åtgärder för att skapa rabatter för grupper som står en bit ifrån arbetsmarknaden, förutsättningar för att företag ska vilja stanna och växa här i Sverige.  Vad är Vänsterns svar? Vad ger jobb i Vänsterns Sverige? De högre skatter som ska tas ut på anställda som ska finansiera kraftig bidragsutbyggnad för dem som inte jobbar, drivkrafterna för jobb som ska minska, är det vägen till arbete?  Får jag sedan påpeka att jag tycker att det är viktigt att man jobbar med siffror. Även Jonas Sjöstedt ägnade sig ju åt att nu vrida runt siffror på ett sätt som vi kanske ofta gör i politiken. Man kan faktiskt beskriva verkligheten från olika utgångspunkter. Jag nämnde att vi har för många som är arbetslösa, men vi har också fler som jobbar. Sysselsättningen har vuxit. Det beror på att arbetsutbudet i Sverige växer. Det beror väldigt mycket på att utanförskapet har gått ned mycket kraftigt. Färre förtidspensioneras i Sverige i dag. Ansträngningarna för att de ska få jobb är större. Det är annorlunda än när Vänstern hade inflytande.  (Applåder) 

Anf. 16 JONAS SJÖSTEDT (V) replik:

Herr talman! Med vänsterpolitik skulle det investeras i det här landet, både offentligt och privat. Det skulle byggas bostäder. Det skulle finnas fler lärare, fler sjuksköterskor och undersköterskor. Det skulle satsas på kollektivtrafik. Men jag vill att alla ska kunna få de här jobben, även en person som har en funktionsnedsättning. I stort sett alla de personerna kan arbeta om man bygger bort hindren. Därför är det så sorgligt att höra dig säga nej i praktiken, Fredrik Reinfeldt. Ni är inte intresserade av lika rättigheter för de här människorna. Det är det som det handlar om.  Är det en astronomisk, ohanterlig summa vi talar om ekonomiskt? Vi behöver inte åka långt, Fredrik Reinfeldt. Vi kan åka till Norge. I Norge har man gjort det här, och man är på väg att göra det som vi vill göra här också, men som ditt parti säger nej till och stoppar. Vad är då skillnaden mellan Norge och Sverige? Är det att det är så mycket dyrare här än där? Nej, skillnaden är att i Norge har man en rödgrön regering. Det verkar krävas även i Sverige för att få någonting gjort på det här området. 

Anf. 17 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Det sista var mer intressant än vad åhörarna har klart för sig. Här utlovas alltså en rödgrön regering. Det är ett besked som vi har väntat på. Denna rödgröna regering ska dessutom göra saker som nu börjar lovas. Hörde ni listan, förresten? Jätteresurser till kollektivtrafik, det ska börja investeras i Sverige. Det ska spenderas på en massa områden. Fler ska bli anställda. Vi ska få fler lärare. Mer pengar till allt!  Det är så det brukar låta. Det är så det låter i opposition. Det är så det låter när rödgröna ska presentera sin politik. Har ni hört talas om någon presskonferens, något dokument, någonting som går att räkna på, någonting som går att läsa där detta preciseras lite mer och är tydligt? Har någon hittat något papper någonstans, i någon del av riksdagen, i något litet skrymsle någonstans? Det finns inte ett enda papper. Inte ett enda papper finns som presenterar någonting av det Jonas Sjöstedt just lovade svenska folket. Inte en siffra att räkna, inte ett löfte att följa upp – det finns ingenting, bara prat och löften, tomma ord. Vi kommer att avslöja dem i valet 2014.  (Applåder) 

Anf. 18 MIKAEL DAMBERG (S):

Herr talman! Jag älskar den här tiden på året, inte bara för att vädret är vackert och Sverige är klätt i grönska utan för att den här tiden är fylld av så mycket förväntan och framtidstro. Jag ser det på mina egna barn. De ser fram emot skolavslutningen i morgon.   Extra speciellt är det kanske för de 100 000 gymnasister som firar studenten i dessa dagar. De utgör en ungdomsgeneration som bär på drömmar om framtiden. Många av dem känner att det är dags nu. De vill göra rätt för sig efter många år i skolbänken. Deras drömmar är inte särskilt högtflygande eller utopiska. Det handlar ofta om drömmen om första jobbet, den första inkomsten, den första bostaden, att flytta hemifrån och börja sitt egna fria liv.   Det som krävs är heller inga magiska formler eller avancerade konstruktioner. Nyckeln till att uppfylla ungdomarnas drömmar är en skola som ger alla chans att lyckas och fler jobb så att alla får möjlighet att visa vad de kan.   Unga människor ska jobba eller studera, inte gå arbetslösa. Jag vill bygga ett Sverige där studenterna springer ut och möter hopp och framtidstro, där det finns jobb och möjligheter. Det är vad jag vill tala om i dag, det vill säga att det finns en annan framtid för Sveriges ungdomar, att det finns ett annat vägval för vårt land, att Sverige förtjänar bättre.  (Applåder) 
Herr talman! I höst är det bara ett år kvar till valet. Då börjar valrörelsen på allvar. Svenska folket kan se fram emot nya löften och nya utfästelser från statsminister Fredrik Reinfeldt. Glöm då inte bort de tre stora vallöftena från 2006 och 2010. Ni kommer väl ihåg? Moderaterna lovade att skapa fler jobb och minska utanförskapet. Så har det inte blivit. Vi är nu uppe i 428 000 arbetslösa i vårt land.  Moderaterna lovade att förbättra skolan. Men skolresultaten har sjunkit för varje år, och skolsegregationen har ökat dramatiskt.   Moderaterna lovade till och med att minska klyftorna i Sverige. Kommer ni ihåg statsministerns sommartal 2010? Världens minsta klyftor skulle bli ännu mindre, hette det då. I dag har vi fått svart på vitt. OECD pekar ut Sverige som det land där klyftorna ökar mest i hela OECD-området. Nu blir regeringspartierna alltmer desperata och vill för allt i världen skifta fokus i debatten så att de slipper tala om resultaten av sin förda politik. Till hösten är strategin tydligen att lägga fram en stor valbudget med nya löften och nya utfästelser. Men varför ska svenska folket lita på nya vallöften när regeringen inte ens har bockat av de som gavs 2006 och de som gavs 2010? Mitt tips till statsministern är följande: Se till att uppfylla de vallöftena innan du börjar snickra på nya.  (Applåder) 
Herr talman! Om Socialdemokraterna vinner nästa val ska vi göra vad som krävs för att öka antalet människor som jobbar så att Sverige når EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det är ett mål som förpliktar och kräver hårt arbete. Vi socialdemokrater är beredda att söka allianser som krävs för att nå målet. Vi är inte rädda för tuffa prioriteringar eller obekväma beslut. Vi vågar sätta jobben först. Därför är vi framtidspartiet i svensk politik. Vårt första steg kommer att vara att stoppa långtidsarbetslösheten bland unga människor. Ingen ung människa ska gå långtidsarbetslös. Inom 90 dagar ska ungdomar få jobb eller påbörja studier eller praktik. Därför ska Sverige införa en 90-dagarsgaranti för unga.  (Applåder) 
För att uppnå målet om EU:s lägsta arbetslöshet måste fler företag ges möjlighet att växa och anställa fler. Under det senaste året har jag rest runt mycket i Sverige, besökt företag, stora och små, olika branscher. Ett har de gemensamt, nämligen att svenska företagare är engagerade, modiga och driftiga. Många brinner för sin verksamhet, och många vill expandera och nyanställa. Därför har vi socialdemokrater lagt stor kraft och energi på att utveckla vår företagarpolitik. Vi har bland annat föreslagit att staten lyfter bort företagens ansvar för den andra sjuklöneveckan. Vi har också föreslagit mer samverkan och forskning, investeringar i klimat- och innovationsprogram som skapar framtidens gröna jobb, en statlig riskkapitalfond som förser småföretag med kapital, förbättrat exportstöd så att fler företag kan sälja sina produkter på nya och växande marknader, kortare betalningstider så att små företag får betalt i tid. I dag presenterar vi ytterligare ett nytt förslag med bättre ekonomisk trygghet för nyföretagare så att fler vågar ta steget att starta eget. Vi vill se fler företag och företagare i Sverige.  Ett viktigt första steg mot ökad sysselsättning är att se till att människor kan ta de lediga jobb som faktiskt finns. En smart näringspolitik handlar därför också om att sluta rekryteringsgapet. Faktum är att uppemot 80 000 människor i Sverige är arbetslösa nästan i onödan. Med små medel, kortare kurser och riktade utbildningar, kan vi göra tiotusentals människor kvalificerade att ta de lediga jobb som finns. Ansvaret vilar tungt på de borgerliga ledamöter i Sveriges riksdag som konsekvent och gång på gång röstat ned de utbildningssatsningar som skulle kunna skapa ökad sysselsättning och växande företag.  Herr talman! Tyvärr har vi en regering som varken vill, kan eller orkar ta tag i arbetslösheten. När jag lyssnade på statsministerns anförande framkom det att han bygger sin strategi på tre steg: För det första att säga att allt inte är så dåligt och tricksa lite med statistiken. Det var väl fem sex minuter av anförandet som gick åt till det. För det andra säga att regeringen redan har vidtagit alla nödvändiga åtgärder som krävs. För det tredje att när det visar sig att verkligheten inte kan pratas bort säga att det blir värre med Socialdemokraterna.  Jag tror inte att det duger. Nu säger den moderata chefsstrategen att man inte har kommunicerat sitt budskap tillräckligt bra, att man ska åka på Sverigeturné, att man ska ha ett allianskonvent inför valet. Om Moderaterna efter sju år i regeringsställning fortfarande tror att det är fel på berättelsen och inte på politiken har regeringen större problem än den själv inser och förstår.  (Applåder) 
Herr talman! Hur ska ungdomar förverkliga sina framtidsdrömmar om de inte ens klarar skolan? Hur ska ett litet land som Sverige kunna konkurrera på världsmarknaden i framtiden när skolresultaten fortsätter att sjunka och allt fler lämnar skolan utan fullständiga betyg? Det går att vända utvecklingen i svensk skola, och vi vet att ju tidigare man sätter in pedagogiska insatser desto bättre blir skolresultaten och desto större möjligheter finns senare i livet.   Men hur kommer det sig då att de barn som i dag behöver förskolan mest är de som minst får ta del av den? Det är sannerligen märkligt att samhället i dag prioriterar att betala ut vårdnadsbidrag för att dessa barn inte ska gå i förskolan. Jag vill att alla barn ska ha rätt till en bra förskola. Så förbättrar vi barnens språkutveckling, så stärker vi barnen inför framtiden och så ser vi till att fler kvinnor får jobb och egen försörjning.   Vi vet i dag att det enskilt viktigaste för skolresultaten är att eleverna möter en riktigt bra lärare. Därför vill vi socialdemokrater investera i kompetensutveckling, vi vill satsa på bättre karriärvägar och vi vill öronmärka pengar för rektorernas pedagogiska uppdrag. Forskning visar dessutom att små barn gynnas av små klasser. Därför vill vi anställa 4 000 fler lärare i lågstadiet så att vi kan minska de största klasserna. Socialdemokraterna har lagt fram en mängd förslag för att vända den negativa utvecklingen i skolan. På skolområdet har vi, kort sagt, gjort vår hemläxa. Vi har visat i handling att vi är beredda att göra upp över blockgränsen när det behövs för att skapa förändring och långsiktighet. Vi är nu motorn också i svensk skolpolitik. Vi fortsätter framåt och drar regeringen bakom oss.  (Applåder) 
Herr talman! Vi socialdemokrater har bestämt oss. Vi prioriterar jobben och skolan. Vi har satt upp ett tydligt framtidsmål för Sverige. År 2020 ska Sverige ha lägst arbetslöshet i EU.  Herr talman! Jag vänder mig nu till statsministern. Du har regerat Sverige i sju år. Din politik har prövats i högkonjunktur och lågkonjunktur. När 428 000 människor går arbetslösa är det uppenbart att er politik inte leder till fler jobb. Jag har här en lista som jag tänker överlämna till dig. Det är en lista med ett tjugotal förslag för fler jobb i Sverige. Det är förslag som din regering får igenom i riksdagen i morgon dag om ni lägger dem på riksdagens bord. Vad väntar du på, Fredrik Reinfeldt?  (Applåder) 

Anf. 19 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Det är viktigt med siffror, som sagt. Sedan regeringen tillträdde 2006 är mer än 200 000 fler sysselsatta. Över 200 000 färre är i utanförskap. Den väldigt stora förändringen har framför allt kommit när det gäller gruppen som lever på sjuk- och aktivitetsersättning, dem vi förr kallade förtidspensionärer. När jag tillträdde som statsminister 2006 hade Sverige 555 000 förtidspensionärer. Nu är antalet nere i strax över 370 000. Vi har 60 000 färre som är långvarigt sjukskrivna.  Vad är det som har hänt? Ja, det som var socialdemokratins sätt att lösa arbetslösheten, att förtidspensionera bort en stor del av arbetskraften, är nu någonting som vi använder i mycket liten utsträckning. I stället har vi fört människor närmare arbetsmarknaden. Men det är oftast en stor prövning. Det gör att man med längre sjukdomshistorik och längre utanförskap nu försöker få arbete, och för detta ökar vi våra ansträngningar och förändrar vårt sätt att arbeta i Arbetsförmedlingen.  Socialdemokratin tänker vända tillbaka, ta bort tidsgränserna, förändra sjukförsäkringsreformen. Svaret kommer återigen att bli: Förtidspensionera bort alla som inte fungerar på svensk arbetsmarknad! Det är ett vägval Sverige ska göra.  Jag har läst de OECD-rapporter som Mikael Damberg hänvisar till. Det konstateras visst att Sverige och Danmark i huvudrapporten har de minsta inkomstklyftorna i den utvecklade världen om man tar hänsyn till tillgång till skattefinansierad välfärd. Det är riktigt att man i den senaste uppdaterade rapporten, där man tar in året 2008, säger att Sverige har en avvikande utveckling.  Men vet Mikael Damberg varför? Det är därför att disponibelinkomsterna brett sjunker i de flesta OECD-länder, med ett väldigt utstående, tydligt undantag: Sverige. Kraftigt ökade reallöner, starkare än i Tyskland, för busschaufförer, metallarbetare och sjuksköterskor, som har fått det bättre – det är det Mikael Damberg pekar finger åt. Det har alltså gått bättre för vanligt folk i låga och normala inkomstlägen. Det är det socialdemokratin tycker är problemet.  Kan man mer åskådliggöra hur skillnaderna ser ut i svensk politik?  (Applåder) 

Anf. 20 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Det känns som att statsministern är lite desperat. Han ägnade över hälften av sitt anförande åt att försöka förklara statistiken och verkligheten: Arbetslösheten är inte så hög, är inte ett så stort problem i Sverige. Nu ägnar han två tredjedelar av den tid då han kan ställa frågor till mig åt att fortsätta den argumentationen, att arbetslösheten nog inte är så farlig.  Då frångår han det faktum att arbetslösheten stiger i Sverige, att den är högre än när statsministern tillträdde. Han lovade svenska folket att han skulle bekämpa arbetslösheten. Den är fortfarande högre än när han blev vald för snart sju år sedan. Vi ser också att långtidsarbetslösheten ökar.  Jag pekade i mitt anförande och i min replik förra gången på att 45 000 unga människor har gått arbetslösa mer än sex månader. Det är sedan förra året en ökning med 7 000 personer till. Insatser kan göras här och nu för att hjälpa dessa unga människor att få ett jobb, en praktikplats eller en studieplats.  Men regeringen har valt en annan väg. I varje prioritering som regeringen har gjort har man valt en skattesänkning. Tyvärr har de skattesänkningarna inte gett de resultat regeringen hoppades på. Det är det som gör regeringen lite desperat, för man trodde ju att skattesänkningarna skulle klara jobben, skulle klara utanförskapet, skulle klara framtiden.  Nu visar OECD att skattesänkningarna inte har klarat jobben. Men de har skapat någonting annat: den största ökningen i ojämlikhet i något OECD-land. Och kurvan sticker i väg just de år när Alliansen har fått makten. Det är statsministern nu väldigt nöjd med.  Är han verkligen nöjd med att de som har det sämst i samhället är de som tappar mest, att OECD säger att får den här politiken fortsätta kommer Sverige inte längre att tillhöra den skara länder som har jämlikhet som ett symbolvärde och någonting som vi är stolta över? Det berömmer sig statsministern för.  Inga fler jobb men ökad orättvisa – det är resultatet av regeringens politik.  (Applåder) 

Anf. 21 Statsminister FREDRIK REINFELDT (M) replik:

Herr talman! Mikael Damberg tänker gå en match om vem som är bäst på att läsa rapporter och underlag. Det välkomnar jag.  Låt mig då konstatera än en gång att det OECD pekar på är de kraftiga reallöneökningarna och disponibelinkomsterna som har förstärkts. Det syns också i nationalräkenskaperna. Finanspolitiska rådet har också utvärderat detta med Gini-koefficenten, som är den koefficient med vilken vi mäter inkomstskillnader, och den har i princip legat ganska still sedan makttillträdet 2006. De stora ökningarna kom under Göran Perssons år vid makten.  Det fanns en väldigt intressant formulering i Mikael Dambergs anförande, om ni hörde den. Helt plötsligt slog han fast: Socialdemokraterna vinner valet. Får jag bara fråga: Vad betyder det? När vinner Socialdemokraterna valet? Är det vid 30 procent, 32, 34 eller 35,8? När deklareras segern? Och sedan när kan man styra Sverige med en tredjedel av rösterna? Eller har Mikael Damberg tänkt sig att lova fram en egen majoritet?  Här lovas 90-dagarsgarantier och en massa saker som ska genomföras av ett parti som alltså tänker ta makten själv. Ni andra som finns här är bara statister, och ni ska få rösta på deras förslag. Det är alltså svaret.  (Applåder) 

Anf. 22 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Det är nästan lite modigt av statsministern att försöka göra en tolkning av OECD-studien som visar att jämlikheten på något sätt nog har ökat i Sverige, trots att OECD pekar på att jämlikheten minskar mest i Sverige av alla undersökta länder.  Men jag förstår att han försöker sig på det tricket, eftersom han sade 2010 att världens mest jämlika land skulle minska klyftorna ännu mer. Det blir lite problem med det vallöftet om rapporter från OECD visar att Sverige är det land där klyftorna har ökat mest och dessutom att den politik som skulle skapa fler jobb och minskad arbetslöshet inte har fungerat utan bara har skapat ökade klyftor.  Då förstår jag att statsministern även i denna fråga känner att han måste rätta OECD, att OECD nog inte riktigt har rätt när de säger att ojämlikheten ökar mest i Sverige. Den matchen får väl statsministern ta med OECD.  Men bilden är ganska tydlig att regeringens politik har skapat ökade klyftor i Sverige, och det är ett ytterligare vallöfte som regeringen inte har uppfyllt.  (Applåder) 

Anf. 23 ÅSA ROMSON (MP) replik:

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, även för ditt engagerade anförande!  Konstitutionsutskottet hade nu i vår under detta riksdagsår en ganska gedigen granskning där man tittade på den så kallade Saudiaffären, där Sverige har hjälpt Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik. Man pekade då på ganska många problem som regeringen har haft i arbetet med det avtal som inleddes redan under den socialdemokratiska regeringsperioden tidigare. Ni socialdemokrater hörde till de starka kritikerna i granskningen kring hanteringen av denna affär och hjälpen med den avancerade vapenfabriken.  Det svävas ibland på målet om Saudiarabien är en bra affärspartner i fråga om det är en verklig diktatur. Det kanske till och med är en av de värsta diktaturerna. Det har åtminstone din egen utrikespolitiska talesperson Urban Ahlin pekat på.  Min fråga till dig, Mikael Damberg, bygger på vilken analys Socialdemokraterna gör av de problem som dessa avtal har inneburit för Sverige och för Sveriges anseende i världen som en stat som håller på etiska principer och håller på att det internationella samarbetet gör skillnad mellan en good guy och en bad guy. Då undrar jag hur du ser det. Är det rimligt att Sverige fortsätter att ha ett militärt samarbete med en av världens värsta diktaturer, Saudiarabien? 

Anf. 24 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Tack för en angelägen fråga, eftersom den granskning vi har haft i KU är viktig på grund av alla turer kring Saudiaffären. Jag tycker att det var bra att KU valde att pricka regeringen för det sätt som man har skött frågan på, för papperspåsar med pengar, konstiga bulvanföretag med mera hör inte hemma i den svenska demokratin.  Men det finns också anledning för oss att vara självkritiska. Det har både Stefan Löfven och andra i mitt parti varit. Vi har varit tydliga med att det MOU som tecknades med Saudiarabien gick för långt. Det är inte så vi ska teckna sådana samarbetsavtal i framtiden. Vi har under en lång rad år – vi är väldigt glada över att riksdagen har ställt sig bakom det – velat ha en översyn av just lagstiftningen kring export av vapen. Vi tycker att vi måste göra det svårare att exportera vapen till diktaturer och se över möjligheterna att nu få in ett demokratikriterium till exempel när det handlar om vapenexportlagstiftning.  Det är ett viktigt steg som vi tar, som vi måste lära oss inte bara av Saudiarabienaffären utan av tidigare erfarenheter, att vi ska ha en stram vapenexportlagstiftning som gör att vi prövar varje enskilt fall och ser till att det blir mycket svårare att exportera vapen till icke-demokratier. Det är ett viktigt besked från oss.  För oss socialdemokrater är det viktigt med försvar av Sverige. Då är det också viktigt att vi kan dela kostnader för utveckling av nya vapensystem med andra länder. Därför måste vi i viss mån ha export av vapen till länder som uppträder bra och som vi har ett säkerhetspolitiskt intresse av att samarbeta med.  Inriktningen är dock tydlig, och vi har lärt oss en del av de misstag som begicks under Saudiaffären. Det står tydligt och klart att vi måste ändra lagstiftningen och att vi måste tänka till och inte teckna sådana avtal i framtiden. 

Anf. 25 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) replik:

Herr talman! Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke, åtminstone om vi ska satsa på framtiden i detta land. Därför är det bekymmersamt med några uttalanden som har gjorts den senaste tiden av Stefan Löfven och Ibrahim Baylan.  En av de viktigaste reformer regeringen gör för att lyfta läraryrket är den så kallade karriärreformen. Den är unik och strider till och med mot den svenska modellen. Staten går in med öronmärkta pengar. Utan löneförhandling går man in och höjer lärarna för skickliga lärare. Det handlar om kraftiga lönelyft. Jag erkänner att det strider mot den svenska modellen. Det är som sagt unikt, och det beror på att läraryrket är strategiskt viktigt.  Stefan Löfven fick i tidningen Expressens partiledarintervju frågor om denna reform. En fråga löd: Tycker du att lärarna ska ha högre lön? Löfven svarade: Det är svårt att uttala sig om.  Regeringen svarar ja på denna fråga.  Sedan säger Löfven något om karriärreformen: Löner ska sättas i förhandling. Politiker ska inte sätta om löner.  Men det är precis det vi gör med karriärreformen. Vi sätter om lönerna från politiskt håll utan förhandling.  Detta har skapat en stor oro i svenska lärarkåren. Ska lönelyften på 5 000 och 10 000 kronor per månad som lärarna får dras tillbaka om ni vinner valet?  Baylan fick i går frågan i Dagens Nyheter och svarade: Jag vill inte spekulera i vad som händer efter valet. Det går inte att säga i dag att allt ska behållas som det är.  Nej, inte allt, men nu handlar frågan om just de höjda lönerna, och det går inte att säga att de ska behållas.  Många lärare är oroliga för att finansieringen av de lönelyft de får kommer att dras tillbaka. Det är detta Stefan Löfven säger.  Jag ger dig chansen, Mikael Damberg. Ta avstånd från Stefan Löfven och anslut dig i stället till regeringens linje att lärarlönerna i Sverige måste höjas.  (Applåder) 

Anf. 26 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Hur är det man säger? Ibland läser man Bibeln …  Det är tydligt att Stefan Löfven tycker om den svenska modellen. Det är ingen tvekan om det. Det är avtal som gäller på svensk arbetsmarknad, och man förhandlar mellan parterna på svensk arbetsmarknad.   Det är dock lika tydligt att vi står bakom karriärtjänsterna. Det vet Jan Björklund om han har läst vår budgetmotion och allt det vi har föreslagit i Sveriges riksdag. Vi utökar dem till och med utöver regeringens förslag, för vi tycker att regeringen har missat vissa delar.  Till exempel ska karriärtjänsterna också innefatta de lärare som väljer att jobba på skolor med tuffast utmaningar. Det finns en poäng i att karriärreformen också leder till att lärare vill jobba på de skolor som har tuffast utmaningar – detta för att utjämna förutsättningarna i skolsystemet och utveckla det. Vi lägger alltså mer pengar på denna reform än vad regeringen gör.  Då hårdrar man det verkligen. Säger man att man står för en svensk modell måste man givetvis kunna ge pengar till skolsystemet från statens budget. Det ger förutsättningar för bättre läraravtal, bättre lärarlöner och minskade klasstorlekar när vi väljer att satsa på det i skolan.  Avtalsförhandlingarna sköter dock parterna. Jag hoppas att också regeringen står bakom att vi har en svensk modell där parterna sätter lönerna. Annars är det ett nytt besked från vice statsministern, och jag tror att statsministern vore intresserad av att höra om vice statsministern vill byta system för hur vi sätter löner i Sverige.  När vi ändå talar om statens ansvar för lärarna, kan då Jan Björklund ge ett tydligt besked om att det inte blir statliga besparingar på gymnasieskolan nästa år på 1,4 miljarder kronor? Det motsvarar 2 600 färre lärartjänster i gymnasieskolan. Året efter har ni dessutom statliga besparingar på gymnasieskolan på 1,9 miljarder kronor.  Kan vi få beskedet av skolministern i dag att dessa besparingar försvinner? Vi behöver utveckla svensk skola, inte spara in på den.  (Applåder) 

Anf. 27 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) replik:

Herr talman! På den senare frågan har jag svarat att vi återkommer med besked i budgetpropositionen. Det är så det fungerar. Där lägger vi förslag om hur ekonomin för nästa år ska gestaltas. Det är ett beslut som riksdagen tidigare har tagit och som vi nu ser över med Sveriges Kommuner och Landsting. Vi återkommer som sagt i denna fråga.  Mikael Dambergs besked är intressant, för det går stick i stäv med det partiledaren svarar i Expressen på en rak och konkret fråga. Det går till och med att gå in och lyssna på ljudfilen på Expressens webbsida och höra vad han har sagt.  Politiker ska inte sätta om lönerna, säger han, och han kan inte svara på om han anser att lönerna ska öka. Detta är sanningen.  Jag har kallat de rödgröna partierna till en överläggning den 20 juni. Det är torsdag i nästa vecka och alltså ganska snart, för jag vill klara ut denna fråga. Ni måste ge besked. Står ni bakom karriärreformen eller inte?  Du kallar dig för motorn i svensk utbildningspolitik, Mikael Damberg. Du får kalla dig vad du vill, men just nu skapar ni en stor osäkerhet i svensk lärarkår om hur ni ser på lärarna och deras prestationer.  Lärarlönerna måste höjas. Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke. Ni har möjlighet att ge besked på överläggningen den 20 juni.  (Applåder) 

Anf. 28 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Jag ska inte ge mig in i en retorisk tävling med skolministern i denna fråga. Jag konstaterar att vi har lagt mer pengar på karriärreformen än vad regeringen har gjort. Vi lägger dessutom 500 miljoner kronor årligen på ökad kompetensutveckling för lärarna – något som Jan Björklund säkert skulle vinkla till att vi lägger oss i avtalsförhandlingen och löneutvecklingen för Sveriges lärare. Om staten med 500 miljoner kronor tar över kommunernas ansvar för kompetensutveckling av sin personal påverkar det ju på något sätt lönebildningen.  Vi tänker fortsätta investera i svensk skola. Vi står bakom karriärreformen, och vi utökar den för att se till att de bästa lärarna också vill jobba på skolor med tuffast utmaningar.  Skolministern vill i dag i kammaren ha besked av mig, men han kan inte ge besked om de besparingar på 1,4 miljarder som drabbar gymnasieskolan och lärarna i gymnasieskolan från nästa gäller eller om de 1,9 miljarderna i besparingar 2015 står fast. Det är ett oroväckande besked till Sveriges lärare.  (Applåder) 

Anorexia inom idrotten!

2013-08-26 14:47 #0 av: andgustav

God eftermiddag!

Börjar bli mycket orolig när det gäller idrottens beteende mot unga flickor. I helgen spelade jag golf och det pågick en ungdomstävling på stora banan. En del unga flickor var pinsmala som stickor! Hur ska man kunna prestera idrott i framtiden. Finns det inget mellanting mellan smal och tjock? Det fanns en känd damgolfare på 90-talet som drabbades av anorexia och hon kunde inte få barn. Ska alla kvinnliga idrottstjejer se ut som dockor och man måste väga en viss vikt. Tyvärr så tror jag att de här TV-program du är vad du äter mm gör mer skada än nytta. Lagom bäst!

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-26 14:55 #1 av: Gur4m1

Jag hänger med...delvis. Förstod inte riktigt hur idrotten gör att de här tjejerna på golfbanan är pinnsmala? Är det idealen eller var tjejerna i tävlingen elaka mot varandra?

Du är vad du äter är skitbra, men den riktar sig till människor med viktproblem.  Den uppanar en inte till svält, utan mer "ren" kost. Du är vad du äter har aldrig uppmanat folk till att svälta eller så- det handla rju just om "du är VAD du äter. Man äter massor under " Du är vad du äter" bara helt andra saker än cigg, kaffe, läsk, våfflor, vispad grädde, tårta, pizzor osv.

Om något program är problemet så är det alla dessa "models"-programmen som visar hur "vanliga tjejer" blir supermodeller och tävlar mot varandra och är superbitchiga under tiden :P

Sådana program...gör förmodligen ungefär 100000 gånger mer skada på lättpåverkade, dumma småflickor än "du är vad du äter". För med den logiken är man ingenting om man äter....ingenting ;) 


JAg hade en pojkvän från Stockholm, själv är jag från ett litet samhälle i Norra norrland och han tyckte att jag var fet med mina normalviktiga 57 muskler, skinn och ben på mina ca 160 cm i längd.  Jag var en aktiv tjej. Men han övertygade mig om att jag var Fet. fet...FET. Men när han flyttade upp till mig i min hemstad en tid, så utbrast han plötsligt en morgon när han skjutsade mig till mitt jobb: JA alltså jag börjar förstå att du tyckte du var smal för alltså...jämfört med de andra tjejerna här i stan är du fan smal" (Dvs enligt hans ideal). Sen va jag något år senare ner till Sthockholm hos en släkting och vi var på stan och jag förfasades över hur smala tjejerna var. HERREGUD. En tjejs midja, den tjejens klänninge skulle inte rymmas över mitt lår och jag har inte ett uns fett på mina lår. Men jag är inte undernärd.

Så... Stockholm, som jag fått intrycket av att vara ditt vattenhål andgustav, har en enligt mig, ganska osund kroppsfixering och ideal bland unga kvinnor. Jag tror detta har ytterst lite att göra med idrotten. Att Kajsa Bergkvist är mager som en planka (notera dock att hon även är otroligt muskulös på ett slankt sätt) är ju inget ideal som skriker "Svält er och bli som mig!!".

Anna Skipper är inte heller direkt pinnsmal om man kollar efter. Däremot är hon i väldigt fin form för att vara...vad är hon, 50-60ish?

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 15:00 #2 av: Hera

Idrottens beteende mot ung tjejer? Menar du att de tjejer som spelade golf på något vis blev häcklade av sina tränare?

Sedan är det så att en del människor faktiskt är pinnsmala helt naturligt, utan att det betyder att de inte äter.

Sedan spelar det stor roll vad man sportar och hur mycket.
Det är föräldrarnas roll att se till att barnen inte utvecklar ätstörningar.

Visst påverkar vi av media, men det har vi alltid gjort?


Tycker det borde finnas dietister på skolorna som kan hjälpa de som är överviktiga och de so är underviktiga, så problemet tas i tu med fort.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer.ifokus * Bodyart * Kvinna.ifokus * Fiske.ifokus * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-26 15:03 #3 av: Gur4m1

#2 Det också, många tjejer är naturligt slanka och har faktiskt även komplex över detta. En av mina bästa vänner i grundskolan hade detta problem. Hon fick alltid attacker om att hon svälte sig osv. Kan tänka mig att det inte är mycket roligare än att vara överviktig, kanske ännu jobbigare för det är svårare att påverka än lite övervikt. En smal tjej har oftast mindre bröst, kanske får sin menstruation senare eller upphör osv. Sånt är jobbigt i den åldern, att bli sist att få mens, hår och bröst. :(

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 15:12 #4 av: andgustav

För att göra en lång historia kort kom det ut en tjej som var som en sticka och var väl i ungefär 17 års ålder på golfbanan. Det fanns även andra tjejer som är inte är pinnsmala när man kommer till andra golfbanor utanför Stockholm ser ungdomar mer naturliga ut. Men jag tror inte att tränare häcklar ungdomar för då ingriper Svenska Golfförbundet. Håller helt med #1 att de där modellprogrammet som visas på TV tror en del unga flickor att de ska bli modeller. TV programmet du är vad du äter kan tyvärr inleda folk på fel spår och jag säger lagom bäst. Tyvärr så är det för mycket kroppsfixering alla ska leva upp till. Jag tror att vi har ett större problem med detta i Stockholm, kolla exempelvis på prinsessan Madeleines bröllop där alla jetset människor bjöds in på skattebetalarnas bekostnad. Det går för mycket troll i all bantning och hur du ska se ut för årstiden. Men det är väl sett för att veckotidningarna ska överleva och tanterna på Östermalm i Stockholm har något att tala om.

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-26 16:07 #5 av: Gur4m1

JAg följde inte med i hela grejen runt hennes giftemål, den kändes ovviktig, därmeot fljde jag när Victoria och Daniel gifte sig, men hon ska ju bli regent en dag Så du förlorade mig där, vad var det med skattebetalarnas pengar och jetset-kungahovets och deras vänner med anorexia att göra? Handlar om ideal, sen vem som skapar de sjuka idealen, well..många där ute är sjuka och gör sjuka saker helt i det öppna och det tillåts och tas som norm inom vissa krestar. Elelr ja, de JAG upplever vara sjukt, t.ex när idealen får gå före ens hälsa, men där måste kanske tjejerna lära sig att älska sig själva istället?

En del tjejer är som sagt smala av naturen- sen kommer tjejer som mig och försöker "härma" dem och då blir det ohälsosamt. Då blir det ju inte heller rätt att frdöma alla de som är smala av naturen. Lösningne är att ingjuta självförtroende och självkänsla..ett  egenvärdei sina barn.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 16:26 #6 av: [Mustangcab]


# 4 Det var kungaparet som betalade prinsessan Madeleines bröllop inga skattepengar. Av kronprisnsessan Victoras så betalade kungaparet hälften. Eftersom du nämner det.

Medarbetare på Britter i fokus, Dokumentärer i fokus, Neurologiska sjukdomar i fokus

 

Anmäl 2Bra inlägg
2013-08-26 16:42 #7 av: andgustav

Det är så här alla människor ska enligt veckotidningar se mycket vackra ut. SVT tillåter sända ett bröllop i TV, när chefredaktören i Dalademokraten kritiserar detta bröllop det ett ramaskri på de tjusiga damerna uppe på Östermalm. I veckotidningar retuschar man många gånger reklambilder på kvinnor med modern teknik och modellerna ska se så vackra ut som möjligt. Flickor som inte faller in den normen börjar oftast att hårdbanta och föräldrarna har ingen koll på detta. Idealen kommer från Californien när alla skulle gympa i början av 80-talet. Somliga personer blev helt hysteriska och det blev en överdrift. Det har kommit en mycket konstiga bantningsmedel och det här är en sjuk utveckling. Dessutom är det skrämmande att barn skippar skollunchen men man skulle kanske införa mer näringsrik mat i skolan och cafeterior vid sportanläggningar har rena skitmaten. Som väl är har man kastat ut läsk och godis automater på skolor. Mina barn fick alltid hjälpa till med maten och vi åt alltid rätt kost. 

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 16:46 #8 av: andgustav

#6 Det är ändå våra skattepengar som går till sådant. Syftet med kungliga bröllop är att veckotidningar ska överleva så damerna på Östermalm kan leva i sin lilla sagovärld med med kungar, drottningar, prinsar och prinsessor. 

Anmäl 2Bra inlägg
2013-08-26 16:48 #9 av: [Mustangcab]

# 7 Såklart att PS ska sända ett prinsessbröllop.

Detta med anorexi började långt innan 1980-talet. Inom överklassen har det varit vanligt och man har kännt till detta men det är inte förrän nu som det uppmärksammas bland allmänheten och det är inte enbart kvinnor som drabbas. Var idealen kommer i från vet jag inte men de finns både inom Östblocket och i Kina bland idrottarere. Tänk på Sparven från Minsk.

Medarbetare på Britter i fokus, Dokumentärer i fokus, Neurologiska sjukdomar i fokus

 

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 16:50 #10 av: andgustav

#2 Mycket bra kommentar av dig om du hade varit med på golfklubben hade du också tänkt till. Det här ingen bra utveckling för idrotten. Vi ska vara rädda om våra ungdomar det är vår framtid.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 16:55 #11 av: [Mustangcab]


# 8 Undrar i vilken värld du lever i?Att syftet med kungliga bröllop är att överklassen på Östermalm ska överleva? Du tror inte att de gifter sig av kärlek med andra ord. Och så var det statschefens dotter du talar om.

Medarbetare på Britter i fokus, Dokumentärer i fokus, Neurologiska sjukdomar i fokus

 

Anmäl 2Bra inlägg
2013-08-26 18:08 #12 av: andgustav

#11 Ha ha, syftet är att damerna på Östermalm lever i en sagovärld.

Det här få av dessa ögonblick jag håller med chefredaktören på Dala-demokraten. Kungahuset är odemokratiskt och bör avskaffas.

http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/croneman-jag-kanner-vamjelse-infor-svts-pinsamma-hovnigning/



Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 18:12 #13 av: Gur4m1

Jag är för kungahuset, själv lever jag långt från Östermalms normer och flärd ;) Klart det ska sändas på tv, prinsessan är dessuomt en förebild eftersom hon själv kämpar emot ätstörningar och varit öppen om detta. Ser man att kungens pengar är skattebetalarnas egentligen så borde alla svenskars pengar vara skattebetalarnas, iallafall de som är anställda av staten eller t.ex sin kommun.

Sen hade även kungafamiljen egna tillgångar som inte betalats av staten (sen kna man ju diskutera om var en kung fått sina tillgångar från till att börja med men det är historia).

Ser fortfarande inte kopplingen mellan idrotte- golf och den anorektiska flickan på golfen. Vem vet om hon ens lider av det, eller är under behandling/uppsikt? Hur har golfen påverkat henne, hur ska de ta ställning? Genom att avvisa folk under ett visst BMI?


Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-26 19:02 #14 av: andgustav

Jag är republikan och kungahuset är förlegat. Beträffande den unga flickan
på golfbanan tror att hennes föräldrar bör ha uppsikt på henneoch annars är det
hög tid att Svenska Golfförbundet tar sig en funderare.
Men det blir så mycket experter som Anna Skipper med hennes kostråd som borde bannlysas i TV. Hon har blåst sin svärmor på pengar och hade Jan Stenbeck levt hade hon fått foten.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 19:04 #15 av: [Mustangcab]

# 12 Det beror på hur man definierar demokrati. Mer än 75 % av Riksdagens ledamöter är för att behålla monarkin. Det är för mig demokrati. När kungen numera enbart är statschef och inte har något politiskt inflytande tycker jag det fungerar utmärkt. Sverige har alltid varit en monarki även om man ibland har valt kungar. Den nuvarende ätten Berndotten är vald. Och Karl XIV Johan gjorde mycket gott. Bla. så betalade han av Sveriges statsskuld.

http://www.svd.se/kultur/understrecket/karl-xiv-johan-en-kung-som-omvarderas_4721607.svd

Medarbetare på Britter i fokus, Dokumentärer i fokus, Neurologiska sjukdomar i fokus

 

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 19:18 #16 av: Hera

Förstår inte hur plötsligt kungafamiljen och damer på östermalm kommit in i tråden. Vilka ÄR damerna på östermalm?


Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer.ifokus * Bodyart * Kvinna.ifokus * Fiske.ifokus * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl 3Bra inlägg
2013-08-26 19:28 #17 av: Kaiia

Har inte orkat läsa tråden, men vi diskuterade såna här matprogram på Ätstörningar, och i princip alla höll med om att dom blev triggade av sånt.

Sajtvärd på Lajv och medarbetare på Ätstörningar :)

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 20:02 #18 av: andgustav

#16 Det är de damerna som triggar sina döttrar och har ingen koll på dom. Deras största nöje är att läsa veckotidningar och är trogna rojalister. De lever i en sagovärld.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 20:03 #19 av: [Mustangcab]


# 16 Fråga T.S det var han som började med detta. Jag undrar också vilka de är

Medarbetare på Britter i fokus, Dokumentärer i fokus, Neurologiska sjukdomar i fokus

 

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-26 20:14 #20 av: Gur4m1

#17 så tjejer med ätstörningar triggas att äta elaktigt av hälsoprogram som tar upp faran med att äta fel/för mycket? :) Det triggar de som redna är sjuka på ett sätt coh uppmuntrar och inspirerar folk på andra sidan av skalan. T.ex mig, som överviktig och ständig jojobantare.  Är lite som att program om att sluta röka skulle slutas sända för det får F.d rökare att bli sugna/börja röka igen. Varför SER man på programmet om man känner att man mår dåligt av de?

Jag känner sammainför modell-serier etc. Där är det föräldrarna som måste gå in och förklara varför det inte är lämpliga program om barnet/ungdomen inte kan skilja på verklgiheten och film.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 20:17 #21 av: Hera

#18 "de damerna" torde i sådana fall vara en YTTERST liten procent av alla mödrar som finns i Sverige och är för mig långt ifrån orsak till under och övervikten som finns i vårt land.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer.ifokus * Bodyart * Kvinna.ifokus * Fiske.ifokus * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-26 20:18 #22 av: IdaT

Jag blir väldigt ledsen av den här tråden, kanske för att jag känner mig väldigt träffad av den. Vem är du att döma en flicka du inte vet någonting om som anorektiker?
Jag väger 48 kilo och mitt midjemått är 68 centimeter, jag äter 3 gånger om dagen, popcorn, godis och chips om jag är sugen på det och ganska ofta frukt mellan måltiderna. Hur mycket tjockare måste jag bli för att få gå ut på en golfbana enligt dig?
Hur mycket tjockare måste jag bli för att inte dömas ut som anorektier, slippa alla kommentarer om att jag måste äta mer (från människor som aldrig delat en måltid med mig), att jag är sjukligt smal och liknande saker folk kläcker ur sig till mig.

Ätstörningar är hemska och det är bra att fånga upp män, kvinnor, flickor och pojkar som lider av det, men det görs inte med kommentarer av stuket som jag nämnt ovan, inte heller görs det genom att döma ut naturligt smala människor som anorektiker.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Anmäl 10Bra inlägg
2013-08-26 20:32 #23 av: Gur4m1

mm...som ovan talare säger.

Det blir till överdrift, även detta är ju en typ av kroppsfixering. När smala människor blir idealet, en smal människa anses se mer hälsosam ut- men bara till en viss gräns, då är det okej att häckla eller kritisera dem. Det blir fel hur man än gör. Samma sak är det ju med feta människor- jag har ingne nytta eller glädje av att flk säger till mig att sluta äta snask, chips eller snabbmat, då jag redan inte äter något av det. Jag äter pizza kanske en gång i månaden i sociala sammanhang- min pojkvän äter det flera gånger i veckan, han går inte upp ett gram. Vi är olika. Jag är mest nyfiken att höra hur man ska kunna påverka detta innom idrotten. Alltså i dagtid, inte något baserat på gamla gymnaster från Sovjetuinionens tid, eller jag kanske läste fel.

Ser int eheller varför golfklubben ska gå in och....göra vadå? Har jag ätstörningar och rider på en ridskola skulle jag finna det mräkligt och förmodligen bara skämmas och lämna sporten om de började lägga sig i mitt privatliv- så länge jag inte är en ofentlig person som representerar klubben eller sporten. Det vore otroligt kränkande. Sen är det ju inte GOLFEN i sig som kräver eller orsakar anorexia. Det krävs inte att man har en viss vikt för att golfa- som det däremot görs i t.ex ridsporten (jockey/travkusk) eller friidrott osv.

Man kan däremotsom vuxen försöka ta reda på mer genom att söka kontakt med föräldrarna eller flicka vid möjlighet. Finns ingen anledning att blåsa upp en sådan sak innan man vet alla fakta bakom. Anorexia är inte nytt men det är heller ingenting som nyligen fått uppmärksamhet, på min skola fick vi iallafall massor med information om anorexia och bulimi och jag tycker det gått flertal dokumentärer om ämnet på tv i flera omgångar sedan början av 90-talet.



Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-26 22:59 #24 av: Kaiia

#20 Ja, precis! Jag tänkte inte alls på hur jag åt tills jag började kolla på Supersize vs superskinny t.ex..

Sajtvärd på Lajv och medarbetare på Ätstörningar :)

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 05:08 #25 av: Gur4m1

#24 men det gör kanske inte så mycket att man tänker på hur man äter? :) Det är junär det blir sjukligt som det blir fel, men det kan ju triggas av i princip vad som helst. Jag tänkte inte heller på det innan jag började läsa artiklar i en tidning (nutida viktklubben) men så var jag också överviktig och lyckades gå ned i vikt (på ett hälsosamt sätt till en hälsosam vikt- inte pinnsmal). Så det är juett tveeggat svärd, hälsoprogrammen. Enligt mig gör de mer nytta än förstör, enormt tråkigt att folk faktiskt får ätstörningar av program som mest riktar sig åt FÖR smala eller FÖR tjocka personer som har problem emd detta- inte åt osäkra tonåringar som har några få/något kg i övervikt/undervikt :(

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 10:33 #26 av: Kaiia

#25 Dom jag vet har kollat på Supersize vs superskinny har i princip sagt att dom tjocka var avskräckande (anledning att sluta äta för att inte bli sån) och dom smala gav "tips och råd" för att gå ner (på ett dåligt sätt). Jag vet att det inte är deras mening, men det är tyvärr den bilden jag har av såna program..

Sajtvärd på Lajv och medarbetare på Ätstörningar :)

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-27 11:59 #27 av: Gur4m1

Just Supersize vs superskinny upplever jag som rätt meningslös då det programmet om någoto visar hur olika människor är (det är det enda vettiga med det). För en del av de feta äter fortf inte speciellt mycket- snarare dåliga tider, mycke stress osv, att de äter "fel saker".

Men tips ch råd på att gå ner i vikt måste man ju kunna ge öppet? Feta personer ÄR avskräckande, de tär nog meningen, men de magra är ju det cokså? De är sällan speciellt...mycket vackrare än de tjocka personerna om man kan säga så :/ "mindre läskiga" är de iallafall inte. Så där kommer ju tankarna någon annanstans ifrån- idén att superskinny är bra, men inte fetma- när programmet faktiskt försöker hjälpa båda sidorna. Så jag "köper" inte att program som "Supersize vs superskinny" i sig orsakar ätstörningar och att något skulle lösas av att sluta visa sådana program.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 15:07 #28 av: Kaiia

#27 http://atstorningar.ifokus.se/discussions/5204f3b38e0e74562e000318-tv-program-om-mat

Bara för att du inte köper det betyder det inte att det är sant.

Sajtvärd på Lajv och medarbetare på Ätstörningar :)

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 15:25 #29 av: Gur4m1

Menade mer att man inte kan sluta sända sådana programm (eller modellprogram I guess) för att vissa "blir fast i det". Jag är fast i det, iome datt jag har en ohälsosam relation till mat- men för mig hjälper programmen. Programmen har inga omoraliska, oetiska meddelanden. De går ju ut på att faktiskt vilja hjälpa (och tjäna pengar) och utbilda personer om övervikt/undervikt, mat osv. Lite som När Jamie Oliver åkte till skolor och kollade in deras skolmat och gjorde en nyttigare/godare matsedel.

Du är det du äter ger inga tips på hur man ska gå ned i vikt? De ger inga mirakelkurer för viktreducering- däremot fokuserar Anna Skipper rätt hårt på detoxer och "nyttig mat". Varför skulle sådana program tas ortför att 1 av kanske 100 använder denna ifnromation för att misshandla sin kropp? Om den hjälper de övriga 99 eller iallafall 50 av dem? För jag tror fler blir inspirerade och hjälpta än de som tar skada av "biggest loser" och liknande program.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 15:29 #30 av: andgustav

Hej hopp!

Tycker #27 och #28 kan lugna ner sig lite. Man behöver inte jämt ha sista ordet. Ha det så bra på er!

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 15:35 #31 av: Gur4m1

Nej jag är inte ute efter sista ordet, mer att försöka förstå men också se en lösning på det. T.ex "köper" jag inte att folk FÅR ätstörningar av "hälsoprogram" och lösningen är att sluta sända dem- då måste man även se till vem dessa program riktar sig till och vem de även hjälper.

Är dessa program inspiration coh hjälpmedel att utöva ätstörningar, eller SKAPAR de ätsörningar? JAg tror på det förstnämnda och då är ju ansvaret och orsaken fortfarande någonting annat.

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-27 16:25 #32 av: andgustav

Personligen ser jag aldrig på dessa TV-program och inte min fru heller. En sådant militant dam som Anna Skipper får mig bara på dåligt humör. Hälsocoacher har ingen utbildning inom medicin, de är dagens kvacksalvare och Herbalife tjänar storkovan på bluff produkter. När det gäller överviktiga och personer med ätstörningar ska de inte hängas ut i TV-rutan. Det här är mycket jobbigt för dessa personer de mår mycket dåligt. Idag var jag på Östermalm där håller folk matchvikten och när man kommer till Stockholms södra områden ser man även barn som är överviktiga. Det vore bättre att föräldrar och skola lägger energi på sådant. Helt klart är det samma mönster som i USA och snabbmaten är inte bra. Själv håller jag matchvikten tränar varje dag med att springa 6 km men skulle aldrig komma på tanken att köra med pekpinnar till en massa folk. 

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 16:51 #33 av: IdaT

#32 Ändå var hela din trådstart en gigantisk pekpinne att människor som ser ut som jag inte får se ut som vi gör. Skulle också vilja höra vad du har att säga om mitt inlägg #22, om det nu inte var meningen att trådstarten skulle vara en pekpinne.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Anmäl 3Bra inlägg
2013-08-27 17:28 #34 av: andgustav

#33 Det här ingen pekpinne. Idag verkar det finns något mellanting på människor antingen är man för smal eller överviktig. Vi överösta av korkade råd i media. Om några månader är det julmat som gäller efter jul är media fyllt med hur man ska bli smal. Alla de här korkade programmen i TV med bantning och övervikt orkar vi inte titta på. Särskilt tycker synd om unga flickor som känner press på sig och blir mobbade av sina kompisar. Blossoms bantningsprogram var ett dåligt exempel om bantning när hon svor till folk i den publika kanalen SVT. Det är alldeles för mycket att man ska leva upp till ideal.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 17:38 #35 av: Hera

Jag ser normalviktiga människor varje dag.

För övrigt undrar jag vad medicin har med vikten att göra? Man behöver inte vara läkare för att kunna ge bra råd kring kost.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer.ifokus * Bodyart * Kvinna.ifokus * Fiske.ifokus * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 17:50 #36 av: IdaT

#34 Men nu är jag inte vad du kallar normalviktig, jag är det du kallar underviktig och det har ingenting med bantningsprogram, ätstörningar eller ideal att göra, jag är byggd så. Det låter dock på dig som att jag inte får vara det, eftersom du tar upp att det inte finns något mellanting. Vad har det att göra med det jag skriver?
Det jag försöker få fram är att även om man är smal så kan det vara så att man är det för att man inte kan göra något åt det, inte för att det är ett "ideal".

Jag har nog aldrig varit så missnöjd med min kropp som för ett par månader sedan när jag var nere på 47 kilo innan jag vände. Då gick jag ner för att jag var sjuk, fysiskt.
Hade någon sagt till mig då att jag var för smal och borde äta mer hade jag nog brutit ihop ordentligt. Det som flög runt i mitt huvud då kan närmast beskrivas som "Jag är ett magert skelett, ful och äcklig". Tänk att på det få det matat från andra...

Varför är det okej att säga att någon är smal/underviktig (i negativ bemärkning) men inte att någon är tjock?

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Anmäl 4Bra inlägg
2013-08-27 18:16 #37 av: Gur4m1

"du är vad du äter" oh "hälsoprogram, eller t.ex program som "biggest loser" är inte vad jag skulle kalla "bantningsprogram" de är "Livstilsprogram", ögonöppnare och inspiration. Jag osm själv vill gå ner i vikt- sen HÅLLA normal vikt, tar ju en del råd, skiter i andra råd. Jag är inte alls intresserad av detox, lite får man ju tänka själv. Dessa program är rätt tydliga och noga med att blanda in läkare och varna för vissa saker som bör ske under läkares översyn. T.ex börja springa i skogen hetl ensam för första gångne på 15 år och väga 150 kg är kanske inte en jättebra idé utan att rådfråga en läkare och dietist var man ska börja.

Jag tränar okså massor, men alltid varit "stor benstomme", om än alltid normalviktig- men blev kallad för tjock. Jag ANTAR att Andgustav missade ett "inte" i att det inte finns ett mellanting mellan fet och smal. Det är ett problem. Om en tjej är normalhullad så kallas hon för fet/tjock och "kan banta ner några kg". Bantning, dieter osv, sånt är till för de som verkligen har övervikt. Fetma. Anser jag. Äter man nyttigt och rör på sig bra, så får man också ofta en bra kropp på köpet, även om låren kanske är lite bredare än ens eget ideal osv...

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 18:23 #38 av: andgustav

#37

Det är mycket med det jordiska men brist på annat våra matvanor kanske är de bästa men varningsklockor ska komma från proffs inte från sådana oborstade s k hälsocoacher(s k kvacksalvare) som tjänar storkovan på svaga personer. 

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 18:28 #39 av: MjauMu

Jag undrar också varför det är helt okej att anmärka på de underviktiga men nåde dig om du antyder att den överviktige borde tänka på vad den äter. En tjej på mitt förra jobb var väldigt smal 48 kg 170 cm. Men hon åt. Hon åt allt möjligt men la inte på sig något fett. När hon kom in i fikarummet fick hon ständigt kommentarer om att hon såg hemsk ut, att hennes höftben stack ut och en frågade till och med om hon brukade kräkas upp mackorna hon åt till fikat "eftersom hon var så mager".

Jag tycker det är så oförskämt att säga så. Hon kämpade ju verkligen för att hon ville gå upp i vikt. De människor som kommenterade var dessutom ganska runda själva. "Runda och sunda" som dom själva kallade sig. Tänk om man skulle antyda att dom kanske inte borde trycka i sig 2 bullar + en kaka till kaffet. Nej det får man ju inte. Bara smala man får ge sig på.

Anmäl 3Bra inlägg
2013-08-27 18:36 #40 av: Hera

#38 Vi har olika syn på kvacksalvare om du ser en dietist som det.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer.ifokus * Bodyart * Kvinna.ifokus * Fiske.ifokus * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 18:36 #41 av: andgustav

#39

Det kallas mobbning på jobbet och kommentera folks utseende ska en chef ta på högsta allvar. Varför ingrep inte chefen mot dessa självgoda personer? Mycket synd om flickebarnet.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 18:38 #42 av: andgustav

#38 En dietist har ordentlig utbildning och en hälsocoach går en veckoslutskurs. En dietist är mer trovärdig än en hälsocoach.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-27 18:39 #43 av: [elmaek]

Oj, oj, oj... folk som har ett behov av att säga sin åsikt om andra människors kroppar har jag aldrig förstått mig på.

En gång fick jag höra ''Men oj, har du blivit lite tjockare eller vad man ska säga?!'' ... jag stod och blängde ner människan, svarade inte och pratade aldrig mer med människan. Oförskämt att påpeka andras kroppar. Gör man det på internet så är man lika dålig som dom tv-program som diskuteras i denna tråd. That's it.

Anmäl 2Bra inlägg
2013-08-27 18:50 #44 av: Hera

#42 Menar du att den här utbildningen tex är bluff och skit?
Hälsocoach brukar enligt mig inte blanda sig med bluffsaker. De hanterar hälsa och coaching. Sedan kanske folk som inte är det kallar sig det, men så är det inom dietistvärlden också. Bluffare finns överallt.

En dietist fokuserar på diet. Dietister är mig veterligen många gånger hemskt dåligt insatta i dagens nya forskning och lever kvar på 80 talets kost.

Jag skulle vända mig till både och, om personerna är nyutbildade. Men beroende på vad jag behövde hjälp med så hade jag valt antingen den ena eller den andra.

Viktminskning dietist, hälsa och livscoaching så en hälsocoach.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer.ifokus * Bodyart * Kvinna.ifokus * Fiske.ifokus * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-27 18:53 #45 av: andgustav

#43

Det är mycket dålig stil. Exempelvis när föräldrar säger till sitt barn du får inte ta en bulle till för du är så tjock! Det är fullt riktigt av dig att vara iskall. 

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-28 10:21 #46 av: obstitant

#39 Tror du på fullt allvar att överviktiga aldrig får höra kommentarer om det? I så fall borde du testa att gå en dag i en fatsuit...

Självklart är det aldrig ok att kommentera någon annans kropp och vikt, möjligen om man är läkare eller en mycket nära vän. Det är lika illa att påpeka att någon är för smal som att någon är för tjock. Även om jag skulle hävda att det finns ett större stigma i att anses för tjock, eftersom det i grunden finns en värdering att smal=fint, och gränsen för när det plötsligt inte anses fint längre går vid en relativt låg vikt.

Jag tyckte också det var en lite märklig trådstart. Att ätstörningar är vanligt förekommande inom idrotten är ju ingen nyhet direkt. Men en smal tjej på en golfbana känns inte som det mest uppenbara exemplet. Som flera har påpekat, enbart det faktum att hon var väldigt smal säger faktiskt ingenting om en eventuell ätstörning. Hur sunt någons förhållande till mat är märks i tankar och beteenden kring mat, inte i kroppsbyggnaden. Det finns många normalviktiga bulimiker som mår jättedåligt.

Om man verkligen vill bidra till att motverka ätstörningar och få unga tjejer och killar att må bättre, är den bästa metoden förmodligen INTE att förfasa sig över andras kroppar, utan istället försöka medverka till att flytta fokus från hur kroppen ser ut till fysisk och psykisk hälsa. Man kan börja med att intressera sig för barns tankar och upplevelser istället för att hela tiden kommentera deras utseende.

Anmäl 4Bra inlägg
2013-08-28 11:35 #47 av: IdaT

#46 Jag tror inte att #39 och inte heller jag (som tog upp det från början i #36) lever i en sådan bubbla att vi tror att en överviktig person inte får höra det. Men i det samhälle vi lever idag känns det ändå betydligt mer som att det pratas om problemet med nedsättande kommentarer om övervikt på ett helt annat sätt än nedsättande kommentarer om undervikt.
Jag tror att det gör att många är mer medvetna om vad sådana kommentarer kan göra med en överviktig än en underviktig och det var enbart det jag ville belysa med min fråga "Varför är det okej att säga att någon är smal/underviktig (i negativ bemärkning) men inte att någon är tjock?" i #36.
Jag ville inte på något sätt mena att överviktiga inte får höra dessa kommentarer eller att det inte är ett problem att dom får det.

Resten av ditt inlägg gjorde att jag var tvungen att klicka på "Bra inlägg" för att det var så fantastiskt bra och uttryckte precis vad jag känner.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-28 19:18 #48 av: andgustav

#42 Den utbildning som du länkade är det inte. Det är en veckosluts utbildning i Stockholms Skärgård. Hälsocoachen som vi kom i kontakt var mycket oseriös. Hon hyrde in sig på ett kontorshotell kom med pekpinnar till samtliga företagare där, hade en mycket otrevlig attityd mot de andra företagen. En gång tog hon emot en klient som mådde dåligt i ett rum och jag hörde allt hon sade. Sedan ville hon utföra en s k kroppsscanning på folk som jobbade på företagen, jag satte p för detta enligt PUL får man inte lagra känsliga uppgifter och vad skulle hända om en dator blir stulen. Inte nog med en gång kom jag med min matlåda och skulle ställa in den i mikrovågsugnen. Då hade kärringen synpunkter om vad jag åt och jag talade om för henne att jag sprang varje morgon. Då skulle man äta äckligt pulver enligt henne en vecka senare varnade de i radio att man inte ska äta sådana tillsatser enligt en undersökning i USA kan det vara cancerframkallande. Vi tog kontakt med Socialstyrelsen de har inte befogenheter att stoppa denna verksamhet och det är mycket oseriöst att sådana personer blir rika på svaga personer. När jag ser dessa drinkar som hon lurade på folk vid möten undrar jag hur mycket skit det är i dessa drinkar. När man tar emot klienter på detta konstiga sätt och ställer känsliga frågor i en lyhörd lokal. En läkare eller annan begåvad person tror jag inte skulle ha sin mottagning på ett lyhört kontorshotell. Anna Skipper och Blossom är två personer som bör stoppa deras oseriösa verksamhet dessa personer tillhör en kvacksalveri industri! #46 Överviktiga personer får mycket kommentarer av obegåvade personer och det är ren mobbning. Det finns folk som arbetsgivare inte vill anställa för att de är för tjocka. Så behandlar man inte människor. Hela tiden är det människor man har  att göra med. Det är hela tiden personer som mår dåligt både om de är smala eller tjocka.

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-28 20:18 #49 av: Hera

#48 Jag håller inte med om att Anna är kvacksalvare.
Hon råder till motion och naturlig kost.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer.ifokus * Bodyart * Kvinna.ifokus * Fiske.ifokus * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-29 08:27 #50 av: andgustav

#49 Hon säljer en massa pulver på sin hemsida.

Anmäl 0Bra inlägg
de skolor som har tuffast utmaningar – detta för att utjämna förutsättningarna i skolsystemet och utveckla det. Vi lägger alltså mer pengar på denna reform än vad regeringen gör.  Då hårdrar man det verkligen. Säger man att man står för en svensk modell måste man givetvis kunna ge pengar till skolsystemet från statens budget. Det ger förutsättningar för bättre läraravtal, bättre lärarlöner och minskade klasstorlekar när vi väljer att satsa på det i skolan.  Avtalsförhandlingarna sköter dock parterna. Jag hoppas att också regeringen står bakom att vi har en svensk modell där parterna sätter lönerna. Annars är det ett nytt besked från vice statsministern, och jag tror att statsministern vore intresserad av att höra om vice statsministern vill byta system för hur vi sätter löner i Sverige.  När vi ändå talar om statens ansvar för lärarna, kan då Jan Björklund ge ett tydligt besked om att det inte blir statliga besparingar på gymnasieskolan nästa år på 1,4 miljarder kronor? Det motsvarar 2 600 färre lärartjänster i gymnasieskolan. Året efter har ni dessutom statliga besparingar på gymnasieskolan på 1,9 miljarder kronor.  Kan vi få beskedet av skolministern i dag att dessa besparingar försvinner? Vi behöver utveckla svensk skola, inte spara in på den.  (Applåder) 

Anf. 27 Utbildningsminister JAN BJÖRKLUND (FP) replik:

Herr talman! På den senare frågan har jag svarat att vi återkommer med besked i budgetpropositionen. Det är så det fungerar. Där lägger vi förslag om hur ekonomin för nästa år ska gestaltas. Det är ett beslut som riksdagen tidigare har tagit och som vi nu ser över med Sveriges Kommuner och Landsting. Vi återkommer som sagt i denna fråga.  Mikael Dambergs besked är intressant, för det går stick i stäv med det partiledaren svarar i Expressen på en rak och konkret fråga. Det går till och med att gå in och lyssna på ljudfilen på Expressens webbsida och höra vad han har sagt.  Politiker ska inte sätta om lönerna, säger han, och han kan inte svara på om han anser att lönerna ska öka. Detta är sanningen.  Jag har kallat de rödgröna partierna till en överläggning den 20 juni. Det är torsdag i nästa vecka och alltså ganska snart, för jag vill klara ut denna fråga. Ni måste ge besked. Står ni bakom karriärreformen eller inte?  Du kallar dig för motorn i svensk utbildningspolitik, Mikael Damberg. Du får kalla dig vad du vill, men just nu skapar ni en stor osäkerhet i svensk lärarkår om hur ni ser på lärarna och deras prestationer.  Lärarlönerna måste höjas. Läraryrket är Sveriges viktigaste yrke. Ni har möjlighet att ge besked på överläggningen den 20 juni.  (Applåder) 

Anf. 28 MIKAEL DAMBERG (S) replik:

Herr talman! Jag ska inte ge mig in i en retorisk tävling med skolministern i denna fråga. Jag konstaterar att vi har lagt mer pengar på karriärreformen än vad regeringen har gjort. Vi lägger dessutom 500 miljoner kronor årligen på ökad kompetensutveckling för lärarna – något som Jan Björklund säkert skulle vinkla till att vi lägger oss i avtalsförhandlingen och löneutvecklingen för Sveriges lärare. Om staten med 500 miljoner kronor tar över kommunernas ansvar för kompetensutveckling av sin personal påverkar det ju på något sätt lönebildningen.  Vi tänker fortsätta investera i svensk skola. Vi står bakom karriärreformen, och vi utökar den för att se till att de bästa lärarna också vill jobba på sxPMLListern vill i dag i kammaren ha besked av mig, men han kan inte ge besked om de besparingar på 1,4 miljarder som drabbar gymnasieskolan och lärarna i gymnasieskolan från nästa gäller eller om de 1,9 miljarderna i besparingar 2015 står fast. Det är ett oroväckande besked till Sveriges lärare.  (Applåder) 

Anorexia inom idrotten!

2013-08-26 14:47 #0 av: andgustav

God eftermiddag!

Börjar bli mycket orolig när det gäller idrottens beteende mot unga flickor. I helgen spelade jag golf och det pågick en ungdomstävling på stora banan. En del unga flickor var pinsmala som stickor! Hur ska man kunna prestera idrott i framtiden. Finns det inget mellanting mellan smal och tjock? Det fanns en känd damgolfare på 90-talet som drabbades av anorexia och hon kunde inte få barn. Ska alla kvinnliga idrottstjejer se ut som dockor och man måste väga en viss vikt. Tyvärr så tror jag att de här TV-program du är vad du äter mm gör mer skada än nytta. Lagom bäst!

Anmäl 1Bra inlägg
2013-08-26 14:55 #1 av: Gur4m1

Jag hänger med...delvis. Förstod inte riktigt hur idrotten gör att de här tjejerna på golfbanan är pinnsmala? Är det idealen eller var tjejerna i tävlingen elaka mot varandra?

Du är vad du äter är skitbra, men den riktar sig till människor med viktproblem.  Den uppanar en inte till svält, utan mer "ren" kost. Du är vad du äter har aldrig uppmanat folk till att svälta eller så- det handla rju just om "du är VAD du äter. Man äter massor under " Du är vad du äter" bara helt andra saker än cigg, kaffe, läsk, våfflor, vispad grädde, tårta, pizzor osv.

Om något program är problemet så är det alla dessa "models"-programmen som visar hur "vanliga tjejer" blir supermodeller och tävlar mot varandra och är superbitchiga under tiden :P

Sådana program...gör förmodligen ungefär 100000 gånger mer skada på lättpåverkade, dumma småflickor än "du är vad du äter". För med den logiken är man ingenting om man äter....ingenting ;) 


JAg hade en pojkvän från Stockholm, själv är jag från ett litet samhälle i Norra norrland och han tyckte att jag var fet med mina normalviktiga 57 muskler, skinn och ben på mina ca 160 cm i längd.  Jag var en aktiv tjej. Men han övertygade mig om att jag var Fet. fet...FET. Men när han flyttade upp till mig i min hemstad en tid, så utbrast han plötsligt en morgon när han skjutsade mig till mitt jobb: JA alltså jag börjar förstå att du tyckte du var smal för alltså...jämfört med de andra tjejerna här i stan är du fan smal" (Dvs enligt hans ideal). Sen va jag något år senare ner till Sthockholm hos en släkting och vi var på stan och jag förfasades över hur smala tjejerna var. HERREGUD. En tjejs midja, den tjejens klänninge skulle inte rymmas över mitt lår och jag har inte ett uns fett på mina lår. Men jag är inte undernärd.

Så... Stockholm, som jag fått intrycket av att vara ditt vattenhål andgustav, har en enligt mig, ganska osund kroppsfixering och ideal bland unga kvinnor. Jag tror detta har ytterst lite att göra med idrotten. Att Kajsa Bergkvist är mager som en planka (notera dock att hon även är otroligt muskulös på ett slankt sätt) är ju inget ideal som skriker "Svält er och bli som mig!!".

Anna Skipper är inte heller direkt pinnsmal om man kollar efter. Däremot är hon i väldigt fin form för att vara...vad är hon, 50-60ish?

Anmäl 0Bra inlägg
2013-08-26 15:00 #2 av: Hera

Idrottens beteende mot ung tjejer? Menar du att de tjejer som spelade golf på något vis blev häcklade av sina tränare?

Sedan är det så att en del människor faktiskt är pinnsmala helt naturligt, utan att det betyder att de inte äter.

Sedan spelar det stor roll vad man sportar och hur mycket.
Det är föräldrarnas roll att se till att barnen inte utvecklar ätstörningar.

Visst påverkar vi av media, men det har vi alltid gjort?


Tycker det borde finnas dietister på skolorna som kan hjälpa de som är överviktiga och de so är underviktiga, så problemet tas i tu med fort.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer.ifokus * Bodyart * Kvinna.ifokus * Fiske.ifokus * Viktminskning 
Har du frågor som rör i